-Vad jag är lycklig!

Idag fyller Melker 5 år.



Idag för fem år sedan hade jag och Kärleken planerat att gå på bio. Förlossningen var beräknad till den 23 januari varför det var bäst att passa på, tänkte vi. Det blev till att åka till BB istället för på bio.

Kärleken släppte av mig vid förlossningen och åkte därefter för att parkera bilen. Under den korta tiden som han var bort hann de göra ett ctg på mig som inte visade några hjärtslag. En doktor tillkallades och tog för givet genom att titta på min mage att jag var i ett tidigt skede i graviditeten. När hon sedan förstod att jag var nästintill fullgången sammantaget med att hjärtljuden försvann under ultraljudet så blev det bråttom. Kärleken som då kom in i rummet fick hänga med och blev uppdaterad i farten mot operationssalen. Där låg jag på en brits med sköterskor som sprang med mig, samtidigt som de tog av mig skor och byxor i farten. Jag kom så väl ihåg att jag  precis i den stunden tänkte att det fanns två alternativ för mig. Antingen kunde jag bli hysterisk eller så kunde jag försöka att hålla lugnet. Jag beslöt mig för det senare. Delvis påklädd blev det ett akut kejsarsnitt. På uppvaket fick jag veta att jag fått en son och att han bara vägde 2080. Jag blev så förvånad över att han var så liten. 44,5 cm var han. En liten fågelunge hade kommit till oss. Liten med frisk och stark som en oxe.
Avslutningsvis kan jag berätta att min barnmorska vid samtliga kontroller sagt att allt var okey. Vid sista kontrollen sa hon att bebisen var fixerad,normalstor och redo att komma. Melker låg i sätesbjudning och var inte fixerad. Under min graviditet fick jag ständigt höra att jag var så liten. Därför frågade jag barnmorskan vid kontrollerna om jag var liten, och fick alltid till svar att min graviditet var alldeles normal. Tänk så fel hon hade. Han fick ingen näring i magen och var så stressad.

Tack och lov gick allt bra! 





Imorse väckte Melker oss och undrade när vi tänkte komma. Otålig och förväntansfull. Han gick och la sig igen. Här ska det inte frångås tradition med sång och presenter som väckarklocka :-)

Efter presentöppning sa Melker  - vad jag är lycklig!

Ikväll har vi ätit tårta och spelat bowling. Som ni kan utläsa av bilden ovan ser ni att femåringen i huset slog både sin mamma och pappa med besked. Melker innehar således rekordet i familjen.

Marcus, det är bara att kämpa på :-)

Kommentarer
Postat av: Marie KJ

Ja, tänk vilken pyttebebis han var. Och tänk att det var 5 år sedan! Han är sig väldigt lik på bilden du publicerat och idag.

Kramar Marie

2010-01-14 @ 21:24:10
URL: http://systermarie.blogspot.com/
Postat av: Anonym

Grattis då :)

http://bloggarmaja.webblogg.se

2010-01-14 @ 22:07:45
Postat av: Anonym

Grattis då :)

http://bloggarmaja.webblogg.se

2010-01-14 @ 22:07:48
Postat av: Jenny

Massor av Grattis till Melker 5år!!

2010-01-14 @ 22:21:47
Postat av: Giggi

Grattis till världens bästa Melkan!

2010-01-14 @ 22:57:28
Postat av: Anonym

Grattis till världens bästa Melkan!

2010-01-14 @ 22:57:58
Postat av: Grodmamman

Grattis till Melker i efterskott!

Vår son vägde 2075 gr och var 44 cm lång, men då föddes han i v 33+1!:) Förstår vad du menar med att han var som en liten fågelunge!

Härligt ändå att Melker mår bra idag och det gör vår son också.

Kram

2010-01-15 @ 22:23:55
URL: http://grodmamman.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0