Det hände något väldigt trevligt på jobbet idag. En av mina medarbetare kom in på mitt kontor och överlämnade mig en present. Hon ville ge mig en gåva på vår sista arbetsdag tillsammans. Hon sa att det kanske var en lite muppig present. Hon hade gjort den själv. Jag behövde inte sätta upp den, sa hon.

Presenten var långt ifrån muppig. Tavlan hon gjort till mig tycker jag så mycket om. Den skall absolut pryda någon vägg. Hon fick mig att bli så rörd att jag var tvungen att gråta en skvätt (igen). Och detta innan jag ens sett vad som låg i påsen :-)

Tavlan jag fått kommer att betyda massor för mig. Jag känner mig så tacksam.

Kvällen har jag ägnat tillsammans med min arbetsgrupp som nu inte är min längre. Vår kväll i gravölens tecken blev oerhört lyckad. Vi har skrattat, fällt ngn tår, sjungit och pratat.

Mina medarbetare överaskade mig med ett fint tal och fin present. Silversmycken, halsband och örhängen. På berlockens baksida hade de låtit gravera in en fin text. Igen blev jag rörd till tårar. Jag behärskade mig för att inte börja stortjuta, vilket resulterade i att jag inte kunde prata för en liten stund :-)

Kvällen blev ett fint avslut att bära med oss nu när vi alla går åt skilda håll. Hela personalgruppen avslutade kvällen med en gruppkram. Tänk om jag ändå kunde ta med dem alla till min nya arbetsplats i augusti, vore väldigt trevligt.

Efter detta trevliga samkväm åkte jag till Trångsund för att hämta hem Kärleken som också han var på gallej. Därefter åkte vi hem för att lasta in vår packning i bilen, och nu är vi på landet. Sönerna åkte hit ut tidigare ikväll. De fick skjuts av Melkers farbror Ante.

Jag känner mig nöjd över detta fina avslut som jag fick tillsammans med mina medarbetare. Jag känner mig oerhört uppvaktad och är nu fylld av energi.

En chef är ingenting utan sina medarbetare.

Jag gick upp kl. 06.00 imorse. Klockan har nu hunnit bli 02.01. Det är hög tid för mig att säga Godnatt.

Godnatt gott folk!