Ni som kikar in ibland förstår av bilden att vi är på landet. Vi åkte hit igår kväll. På bilden ser man om man kikar noggrant att en av passagerarna kikar på svärmors fina hus med hjälp av en kikare.

I förmiddags tog jag mig till ett elljusspår här i Trosa. Underlaget var bättre för mig att springa på. Kanske är det på grund av att jag sprungit på asfalt som jag fått ont i benhinnorna och i ett av mina knän. Jag har haft ett uppehåll på ca 14 dgr för att jag inte vågat springa. Vad jag önskar att jag vore en hejare till löperska. Det känns skönt att ha kommit igång igen.

Väl hemma från min joggingrunda bjöd svärmor på en god lunch. Vi satt ute på verandan och njöt av en värmande sol och av ett glittrande hav.

Därefter gav vi (jag, Melker, Svärmor, Leif och Kärleken) oss iväg till golfbanan. En runda på 18 hål. Tre reflektioner jag vill dela med mig av:

1. Det räcker inte med långa utslag om man vill få officiellt handikapp. Långa utslag och en bra putt lyckades jag ådstakomma. I övrigt spelade jag urdåligt.

2. Det är inte alltid roligt och enkelt att spela med sin sambo. Idag var det inte alls så kul.....

3. Vädret var makalöst bra.

Ikväll har jag och min femtonåring gjort tre försök att baka rulltårta. Vi ska ha med oss något bakat till Scaniarinken imorgonbitti. Något bakat som skall säljas till kaffesugna hockeyföräldrar och andra.

Jag känner mig väldigt misslyckad. Svärmor tipsade om att baka rulltårta. Vansinnigt enkelt sa hon. Efter tre försök ger vi nu upp. Misslyckad är bara förnamnet på mig som bullmamma.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det var härligt att vakna upp på landet imorse. Att det var härligt att träffa svärmor och hennes Leif samt Ante. Att det var bra att jag tog mig ut på min joggingrunda.
Att golfrundan gick skitdåligt och att bakningen blev ett totalt misslyckande.

Nu är det kväll och jag skall snart gå och lägga mig.

Att baka en rulltårta, hur svårt kan det vara!!!!

Må så gott alla mina läsare