En bild
En bild säger mer än tusen ord. Det stämmer in på dagens bild.
Elit cupen har börjat idag. En cup som spelas under fyra dagar. Idag två matcher som slutade med två förluster för vårat SSK.
Imorgon spelas den första matchen kl 07.00. Samling kl. 05.40 :-)
Besked
Vissa besked man får i kuvert med fönster är viktigare än andra. Vissa kuvert öppnas inte i en hast. Innan man öppnar vissa kuvert tar man ett djupt andetag. Det vet jag nu.
Godnatt
Jag gick upp imorse klockan 05.00. Kom hem från jobbet senare än vanligt och var trött redan då. Lagade middagsmat. Slängde i mig maten innan det var dags för mig att gå på möte. Sitter med i samfällighetens styrelse (ångrar mig). Kom hem 21.50. Mycket trött.
Jag tycker inte om kvällar av detta slag.
Godnatt
Tvilling
Melker med sin storasyster Malin hemma i köket.
Melker med sin storebror Marcus hemma i vardagsrummet.
Häromkvällen började Melker prata med mig om att han så gärna ville ha en tvilling. En tvillingbror som såg ut precis som honom själv, som hade samma namn och likadana kläder.
Jag försökte så pedagogiskt jag kunde förklara för honom att detta inte var möjligt att ordna.
Melker släppte inte taget om frågeställningen, han var övertydlig med att han faktiskt ville ha en tvillingbror.
En stund efter att ha nattat honom den kvällen hör jag plötsligt att han gråter. Jag släpper det jag håller på med för att gå in till honom. Jag möts då av en mycket ledsen Melker som verkligen vill ha en tvillingbror.
Igen fick jag förklara att det inte går att ordna. Igen fick jag förklara att tvillingar bor tillsammans i magen och att Melker bodde ensamen.
Igen fick jag förklara att man inte kan bestämma om man ska få tvillingar eller pojkar eller flickor.
Igen fick jag berätta för honom att vi är så glada över att ha fått just honom till vår son.
Efter ett tag gav han med sig i frågan om att få en tvillingbror. Då ville han istället ha ett syskon. Att han har två syskon redan brydde han sig föga om - de är ju stora!
Han ville ha ett litet syskon. Han ville bli storebror. Han ville vara med om syskonfotografering på dagis och äta vid samma bord, på dagis. Det räckte inte med ett syskon, helst tre ska det vara.
Att han börjar i skolan nästa år hade han glömt bort -men då kan jag ta hand om mitt syskon när den börjar i skolan.
Oj, oj, oj tänkte jag som är för gammal och på tok för trött för att börja om ännu en gång.
Jag undrar just vem eller vilka han fått dessa tankar ifrån. Det måste vara något syskonpar på dagis. Nästa gång jag är där måste jag kika efter ett par tvillingbrorsor :-)
Efter att ha gosat en stund och talat om för honom ännu en gång hur glada vi är över att ha fått just honom in i våra liv somnade han sött. Jag, jag gick ned i vardagrummet och skrattade gott.
Dagen efter hade Melker båda sina stora syskon hemma hos sig. Han njöt av detta märkte jag tydligt.
Kanske är det inte så tokigt att vara Lillebror iallafall :-)
Melker med sin storebror Marcus hemma i vardagsrummet.
Häromkvällen började Melker prata med mig om att han så gärna ville ha en tvilling. En tvillingbror som såg ut precis som honom själv, som hade samma namn och likadana kläder.
Jag försökte så pedagogiskt jag kunde förklara för honom att detta inte var möjligt att ordna.
Melker släppte inte taget om frågeställningen, han var övertydlig med att han faktiskt ville ha en tvillingbror.
En stund efter att ha nattat honom den kvällen hör jag plötsligt att han gråter. Jag släpper det jag håller på med för att gå in till honom. Jag möts då av en mycket ledsen Melker som verkligen vill ha en tvillingbror.
Igen fick jag förklara att det inte går att ordna. Igen fick jag förklara att tvillingar bor tillsammans i magen och att Melker bodde ensamen.
Igen fick jag förklara att man inte kan bestämma om man ska få tvillingar eller pojkar eller flickor.
Igen fick jag berätta för honom att vi är så glada över att ha fått just honom till vår son.
Efter ett tag gav han med sig i frågan om att få en tvillingbror. Då ville han istället ha ett syskon. Att han har två syskon redan brydde han sig föga om - de är ju stora!
Han ville ha ett litet syskon. Han ville bli storebror. Han ville vara med om syskonfotografering på dagis och äta vid samma bord, på dagis. Det räckte inte med ett syskon, helst tre ska det vara.
Att han börjar i skolan nästa år hade han glömt bort -men då kan jag ta hand om mitt syskon när den börjar i skolan.
Oj, oj, oj tänkte jag som är för gammal och på tok för trött för att börja om ännu en gång.
Jag undrar just vem eller vilka han fått dessa tankar ifrån. Det måste vara något syskonpar på dagis. Nästa gång jag är där måste jag kika efter ett par tvillingbrorsor :-)
Efter att ha gosat en stund och talat om för honom ännu en gång hur glada vi är över att ha fått just honom in i våra liv somnade han sött. Jag, jag gick ned i vardagrummet och skrattade gott.
Dagen efter hade Melker båda sina stora syskon hemma hos sig. Han njöt av detta märkte jag tydligt.
Kanske är det inte så tokigt att vara Lillebror iallafall :-)
Kent Nilsson
Denna söndag morgon har jag ägnat mig åt att göra höst. Jag har förberett utemöbler och annat för vintern som komma skall, även mig själv skall erkännas. Nu är både fram- och baksidans utemöbler väl försedda med pressening över sig. Gräset har jag nu klippt, för sista gången detta år. Mina solsängar är även de nu inplockade.
Nu är hösten kommen. Nu är hösten här.
(Bild lånad från google)
På Scaniarinken innan dagens hockeymatch träffade jag min mammas kusin Kent Nilsson. Även kallad Mr Magic. Honom träffade jag senast för 12 år sedan. Då på Arlanda. Det roliga var att han kände igen mig :-)
Han är scout, för vilket lag vet jag inte. Han var dagen till ära på Scaniarinken för att kika på en AJ spelare som spelade i matchen mellan SSK-Rögle.
Vi hade en trevlig pratstund och hann avhandla både hockey, barn och golf :-) Kent är kusligt lik min morfar. Det är läskigt och härligt på en och samma gång. Min morfar avled 1980.
Matchen mot Värmdö slutade med förlust. På bilden finns Marcus som precis gjort ett mål. Kul! Kanske blir den nya klubban en turklubba, hoppas :-)
Efter Marcus match träffade jag Svärmor och Emilia, Melkers kusin. Bilden är suddig då jag hade fel inställning i kameran. Har inte riktigt lärt mig den ännu.
På Scaniarinken fanns även Svärmors Leif och Kärlekens båda bröder. Alla var de på plats för att kika på Eric som spelade match med BJ. Eric är Melkers kusin. Jag och Marcus stannade kvar på Scaniarinken för att kika lite på matchen. Det var trevligt att träffa svärmor och company.
Scaniarinken var idag som en enda stor mötesplats.
Nu skall här nattas en Lillfis. En lillfis som vill ha ett syskon. Han vill bli storebror. Hujedamej!
Nu är hösten kommen. Nu är hösten här.
(Bild lånad från google)
På Scaniarinken innan dagens hockeymatch träffade jag min mammas kusin Kent Nilsson. Även kallad Mr Magic. Honom träffade jag senast för 12 år sedan. Då på Arlanda. Det roliga var att han kände igen mig :-)
Han är scout, för vilket lag vet jag inte. Han var dagen till ära på Scaniarinken för att kika på en AJ spelare som spelade i matchen mellan SSK-Rögle.
Vi hade en trevlig pratstund och hann avhandla både hockey, barn och golf :-) Kent är kusligt lik min morfar. Det är läskigt och härligt på en och samma gång. Min morfar avled 1980.
Matchen mot Värmdö slutade med förlust. På bilden finns Marcus som precis gjort ett mål. Kul! Kanske blir den nya klubban en turklubba, hoppas :-)
Efter Marcus match träffade jag Svärmor och Emilia, Melkers kusin. Bilden är suddig då jag hade fel inställning i kameran. Har inte riktigt lärt mig den ännu.
På Scaniarinken fanns även Svärmors Leif och Kärlekens båda bröder. Alla var de på plats för att kika på Eric som spelade match med BJ. Eric är Melkers kusin. Jag och Marcus stannade kvar på Scaniarinken för att kika lite på matchen. Det var trevligt att träffa svärmor och company.
Scaniarinken var idag som en enda stor mötesplats.
Nu skall här nattas en Lillfis. En lillfis som vill ha ett syskon. Han vill bli storebror. Hujedamej!
Återhämtning
Tanken med helg är i grunden tid för återhämtning. Något vi alla behöver. Några mer och några mindre.
Jag behöver tid för återhämtning. Vidare tillhör jag den skara av människor som behöver mer tid för återhämtning.
Denna lördag har jag (igen) varit urusel på att ge mig tid för återhämtning.
Jag har städat som en toka, tvättat och hängt tvätt i omgångar, hämtat på Scaniarinken, med mycket mera
På eftermiddagen ställde jag upp för Marcus och skjutsade honom till Skärholmens köpcentrum. Då passade jag på att besöka blomsterhandlaren på torget. Jag köpte Ljung och Gladiolus till mig, för det är jag värd :-)
Med hopp om tid för återhämtning ikväll. Först skall dock middagsmaten lagas....
Må så gott alla mina läsare. Hoppas ni alla får tid för återhämtning :-)
Fredagar
Det är fredag och det är kväll. Jag formligen älskar känslan av att ha en helg framför mig. Jag älskar känslan av att veta att klockan inte kommer att ringa kl. 05.00 imorgon. Känslan av att kunna ta till vara på kvällen.
Jag slappar, myser och har det bra.
Jag älskar fredagar!
Smycken
Min yngsta son förser mig ständigt med nya smycken. Var gång han gjort något nytt till mig blir jag så glad. Jag tycker att de är så fina. Dessutom är de gjorda av honom för att bäras av mig. Bär dem det gör jag med glädje. Nästan var dag bär jag något av alla de smycken som han gjort till mig. Det gör honom glad och stolt och mig väldigt fin.
Tänk vad några pärlor kan göra gott.
Sommarvärme
För lite sedan fick jag länken nedan av Marie KJ på mailen.
http://freemeteo.com/default.asp?pid=23&gid=2509954&la=5
Utifrån den skulle jag imorgon förmiddag ägna mig åt att packa resväskan. Allt blir inte alltid som planerat. Istället för att packa resväskan med sommarkläder skall jag åka till jobbet.. Min ansökan om semester är återtagen.
Ett riktigt antiklimax känner jag över att det plötsligt inte blir någon resa. Kan inte beskriva känslan på ett bättre sätt. Antiklimax får bli dagens ord.
Nu skall jag inte skriva mer om detta tråkig. Inga fler inlägg om resan som inte blev av, jag lovar. Nu skall jag gå vidare och släppa detta.
Jag kan meddela att Marcus (min äldsta son) såg det hela mycket positivt. Detta eftersom jag nu inte missar hockeymatchen på söndag. Jag kan således fotografera :-)
Jag vet att det funderas för fullt bland tjejerna över vart vi ska åka istället. Ett mail har redan gått ut om vilka daum under hösten som skulle passa bra. Jag ska hålla er alla uppdaterade.
Dumma flygstrejk!
http://freemeteo.com/default.asp?pid=23&gid=2509954&la=5
Utifrån den skulle jag imorgon förmiddag ägna mig åt att packa resväskan. Allt blir inte alltid som planerat. Istället för att packa resväskan med sommarkläder skall jag åka till jobbet.. Min ansökan om semester är återtagen.
Ett riktigt antiklimax känner jag över att det plötsligt inte blir någon resa. Kan inte beskriva känslan på ett bättre sätt. Antiklimax får bli dagens ord.
Nu skall jag inte skriva mer om detta tråkig. Inga fler inlägg om resan som inte blev av, jag lovar. Nu skall jag gå vidare och släppa detta.
Jag kan meddela att Marcus (min äldsta son) såg det hela mycket positivt. Detta eftersom jag nu inte missar hockeymatchen på söndag. Jag kan således fotografera :-)
Jag vet att det funderas för fullt bland tjejerna över vart vi ska åka istället. Ett mail har redan gått ut om vilka daum under hösten som skulle passa bra. Jag ska hålla er alla uppdaterade.
Dumma flygstrejk!
Flygstrejk
Idag har jag varit på banken och ordnat så att jag har euro inför resan till Valencia på torsdag.
Det var onödigt visar det sig nu. På grund av en flygstrejk är just vårat plan inställt. Således blir det inget Valencia :-(
Trist och tråkigt är bara förnamnet.
Det var onödigt visar det sig nu. På grund av en flygstrejk är just vårat plan inställt. Således blir det inget Valencia :-(
Trist och tråkigt är bara förnamnet.
Vardagslyx
Vardagslyx är att komma hem från jobbet och känna doften av middagsmat samt till ett dukat bord. Malin (min dotter) såg till att jag fick den lyxen ikväll och det tackar jag särskilt för. Hon hade bakat havrebollar också. Otroligt lockande. De ropar mitt namn. Men jag har karaktär :-)
Att mysa med Melker i soffan omsvepta av en filt. Det kändes även det som vardagslyx. Precis vad jag behövde.
Lite vardagslyx en tisdagskväll var inte så tokigt, inte tokigt alls :-)
4good
Igår kväll var jag tillsammans med några vänninor på Rival där vi hade en helkväll. Salongen var fullsatt av kvinnor och stämningen mycket god. Kvällen inleddes med lite Oprah känsla då det var utdelning av olika presenter till vissa uvalda stolsnummer. Att det på varje stol stod en goodiebag var inte så tokigt heller :-)
http://www.4good.se/lectures
Vi lyssnade till Kristin Kaspersen, Alexandra Pascalidou, Preemlena Wettergran & Victoria Skoglund.
Fyra fantastiska kvinnor med massor att berätta. Kvällen handlade i korta drag om att ta vara på livet. Om att vara sann mot sig själv. Att göra upp med sin historia för att kunna gå vidare. Att sömn och motion är grundbulten för välmående. Att äta av livet och att ta en stor portion. Att man skall lyssna på sin magkänsla och våga fatta beslut.
För mig var denna kväll mycket bra. Jag påmindes ännu en gång om att fortsätta på den väg jag börjat att vandra på.
Kristin Kaspersen är en mina absoluta favoriter. Hon har kommit en lång bit på väg för att finna balans i livet.
Alexandra Pascalidou var helt galen. Hon hade massor att säga :-) Något av allt det hon sade som jag tog med mig hem var att man aldrig vid matbordet ska säga - låt maten tysta mun. Jag gör det ibland nämligen. Därför lyssnade jag särskilt på detta. Vid matbordet skall det pratas och man skall umgås osv.
Victoria Skoglund var helt underbar. Hon berättade om sitt företagande och om att våga.
Preemela Wettergren hade jag ingen koll på innan. Jag uppfattade henne lite nervös. förståeligt. Hon blev lämnad av sin mamma när hon var 11 år. Hon fick bli vuxen för fort.
Alla dessa fyra är duktiga flickor. Eftersom jag också tillhör den kategorin så lyssnade jag särskilt noga.
Jag duger. Alla vi duger precis som vi är.
http://www.4good.se/lectures
Vi lyssnade till Kristin Kaspersen, Alexandra Pascalidou, Preemlena Wettergran & Victoria Skoglund.
Fyra fantastiska kvinnor med massor att berätta. Kvällen handlade i korta drag om att ta vara på livet. Om att vara sann mot sig själv. Att göra upp med sin historia för att kunna gå vidare. Att sömn och motion är grundbulten för välmående. Att äta av livet och att ta en stor portion. Att man skall lyssna på sin magkänsla och våga fatta beslut.
För mig var denna kväll mycket bra. Jag påmindes ännu en gång om att fortsätta på den väg jag börjat att vandra på.
Kristin Kaspersen är en mina absoluta favoriter. Hon har kommit en lång bit på väg för att finna balans i livet.
Alexandra Pascalidou var helt galen. Hon hade massor att säga :-) Något av allt det hon sade som jag tog med mig hem var att man aldrig vid matbordet ska säga - låt maten tysta mun. Jag gör det ibland nämligen. Därför lyssnade jag särskilt på detta. Vid matbordet skall det pratas och man skall umgås osv.
Victoria Skoglund var helt underbar. Hon berättade om sitt företagande och om att våga.
Preemela Wettergren hade jag ingen koll på innan. Jag uppfattade henne lite nervös. förståeligt. Hon blev lämnad av sin mamma när hon var 11 år. Hon fick bli vuxen för fort.
Alla dessa fyra är duktiga flickor. Eftersom jag också tillhör den kategorin så lyssnade jag särskilt noga.
Jag duger. Alla vi duger precis som vi är.
Fotograf
Imorse fick jag en stund för mig själv hemma i det stora radhuset. Utan att skämmas så erkänner jag att det var riktigt härligt att få vara ensamen hemma.
Jag har fått ett hedersuppdrag av min hockeyspelande son. Jag har fått i uppdrag att agera fotograf under matcherna. I uppdraget ingår att inte bara ta kort på sonen. Jag ska försöka ta kort på alla hans lagkamrater.
Dessa bilder lägger vi i en mapp som han sedan för över till sig själv på facebook. På fejjan plockas bilder sedan upp av lagkamraterna som för över bilder som passar till deras egna sidor på fejjan.
Som den nybörjare jag är har jag varit tydlig med att övning ger färdighet. Att bilderna blir som de blir helt enkelt. Jag garderar mig genom att ta många bilder. Jag tänker att några iallafall måste bli bra.
Så idag under träningsmatchen mot Arlanda Wings har jag agerat fotograf :-)
Dagens reflektion: Hur fort får en helg gå egentligen!
Jag har fått ett hedersuppdrag av min hockeyspelande son. Jag har fått i uppdrag att agera fotograf under matcherna. I uppdraget ingår att inte bara ta kort på sonen. Jag ska försöka ta kort på alla hans lagkamrater.
Dessa bilder lägger vi i en mapp som han sedan för över till sig själv på facebook. På fejjan plockas bilder sedan upp av lagkamraterna som för över bilder som passar till deras egna sidor på fejjan.
Som den nybörjare jag är har jag varit tydlig med att övning ger färdighet. Att bilderna blir som de blir helt enkelt. Jag garderar mig genom att ta många bilder. Jag tänker att några iallafall måste bli bra.
Så idag under träningsmatchen mot Arlanda Wings har jag agerat fotograf :-)
Dagens reflektion: Hur fort får en helg gå egentligen!
Kräftpremiär
Ikväll har vi haft familjen Westberg över på middag. En gång om året äter vi kräftor tillsammans med dem. En trevlig tradition. Vanligtvis brukar vi hinna äta kräftor innan hösten tar vid. I år hanns detta inte med varför det blev till att äta kräftor inomhus istället för utomhus.
Till efterätt bjöd vi på en underbart god Rabarberpaj. Kändes extra bra att det var rabarber från den egna tomten. Vi bjöd även på en lyckad äppelpaj. En paj med äpplen som jag plockade hemma hos Marie B. förra helgen.
Kräftorna var underbart goda. Vill ha mer. Det är ju så gott.
Må så gott alla ni som hittat hit
Tonåringar
Melker hämtades på dagis av våran granne Anne-Marie idag. Hon ringde mig på jobbet och frågade om hon fick ta med honom hem. Hon brukar överaska Melker ibland med att hämta honom när hon hämtar Maja. Han blir alltid lika lycklig. Så det fick hon såklart. Melker var därför inte hemma när jag steg inför dörren i radhuset efter arbetsdagens slut.
Hemma var dock till min stora glädje båda mina tonåringar. Det var riktigt roligt att mötas av dem. När man har en tonåring som i princip aldrig är hemma (bor mest hos pojkvännen) samtidigt som man har en tonåring som tränar i princip alla dagar i veckan. Då blir man glad av att få träffa dem båda två.
Ännu gladare blir jag av att de är så fina mot varandra.
Stunder av detta slag är vanligtvis alltid av det kortare slaget. Så även denna gång. Men jag hann skratta lite tillsammans med dem. Få energi av dem samt även föreviga ögonblicket med hjälp av kameran. Jag tog så många bilder att jag nu när jag skulle välja ut någon av dem, inte klarade av att välja ut bara en. Därför blev det en bildkavalkad av mina tonåringar i detta inlägg.
De är båda väldigt lika sin pappa utseendemässigt. Jag brukar påtala detta då jag önskat att de kunde fått lite av mig iallafall. Malin kontrade idag, när jag igen slogs av hur lika de är honom, med att hon minsann fått min breda rumpa :-)
Hur som så tycker jag att de är väldigt fina mina älskade ungar.
Lagkassan
Hej alla ni som hittat hit,
imorse ringde klockan som vanligt kl. 05.00. Dagen har tillbringats på jobbet. Efter jobbet ilade jag mig hemåt. Bråttom som sjutton hade jag då jag och Marcus skulle vara på Scaniarinken redan kl.17.30.
Ikväll stod nämligen föräldrar & barnaktiviteter på agendan. Det innebar ikväll att det var dags för oss att dra in pengar till lagkassan.
Således har jag och Marcus och ett gäng andra föräldrar med barn under kvällens A-lagsmatch sålt 50-50 lotter. Efter matchens slut var det bara till att börja städa läktarna.
Konstaterat är att folk inte tar med sig sitt skräp när de lämnar arenan. Popcorn blandat med spilld läsk och snus och annat elände låg som alltid och väntade på oss trötta.....
Nåväl, nu är detta avklarat för denna gång och det blev en liten slant till lagkassan.
På Scaniarinken träffade jag många vänner och bekanta. Det var roligt.
Klockan 23.00 kom vi hem ikväll. Nu är det Natti Natti för min del.
- - - - - - - - - -
Jo just det, även torsdag har jag klarat mig bra. Dock drömde jag inatt att jag åt en kaka. Som jag bannade mig själv för hur jag kunde göra det. Hur kunde jag glömma bort att jag givit mig själv ett förbud.
När jag vaknade insåg jag att det bara varit en (mar) dröm :-)
imorse ringde klockan som vanligt kl. 05.00. Dagen har tillbringats på jobbet. Efter jobbet ilade jag mig hemåt. Bråttom som sjutton hade jag då jag och Marcus skulle vara på Scaniarinken redan kl.17.30.
Ikväll stod nämligen föräldrar & barnaktiviteter på agendan. Det innebar ikväll att det var dags för oss att dra in pengar till lagkassan.
Således har jag och Marcus och ett gäng andra föräldrar med barn under kvällens A-lagsmatch sålt 50-50 lotter. Efter matchens slut var det bara till att börja städa läktarna.
Konstaterat är att folk inte tar med sig sitt skräp när de lämnar arenan. Popcorn blandat med spilld läsk och snus och annat elände låg som alltid och väntade på oss trötta.....
Nåväl, nu är detta avklarat för denna gång och det blev en liten slant till lagkassan.
På Scaniarinken träffade jag många vänner och bekanta. Det var roligt.
Klockan 23.00 kom vi hem ikväll. Nu är det Natti Natti för min del.
- - - - - - - - - -
Jo just det, även torsdag har jag klarat mig bra. Dock drömde jag inatt att jag åt en kaka. Som jag bannade mig själv för hur jag kunde göra det. Hur kunde jag glömma bort att jag givit mig själv ett förbud.
När jag vaknade insåg jag att det bara varit en (mar) dröm :-)
Fåglar
Jag är långt ifrån en fågelskådartyp. Men jag gillar verkligen att ha fåglar omkring mig där jag bor. Det är är en fröjd att titta på dem. Jag är glad över talgbollshållaren jag köpte till dem. De verkar också glad :-)
- - - - - - - - - - - -
För er som undrar hur det gick idag med att avhålla mig från godsaker så kan jag meddela att det gått bra :-)
Men sugen, det har jag varit....
Karaktär
Prövningarnas tid är här. Ni som läste gårdagen inlägg vet att jag är en enda stor godisgris som nu gör ett försök att sluta (igen) med att äta godsaker under vardagarna. Detta då byxorna mina blivit trånga och som ett led i en nystart att ta bättre hand om mig. Hösten är en bra årstid med nystart har jag hört :-)
Jag som tyvärr ätit godis varje dag (under en alltför lång period) har likt en missbrukare skapat mig ett beroende.
Måndagen inledde bra. Det var lekande lätt att inte falla dit. Idag tisdag var det svårare. Mycket svårare. Inledde morgonen med att inte ta av de underbara kanelbullarna som det bjöds på under ett möte med ledningsgruppen. Mitt på dagen, på väg till ett annat möte, började min kropp skrika efter en godispåse. Tur att jag inte hade någon i bilen. Ett desperat behov av en frukt som substitut kröp fram. Hade ingen i väskan.....
Efter att ha parkerat bilen gick jag till en frukthandlare på torget i Liljeholmen. Köpte mig ett gott äpple. Ett äpple som jag njöt av :-)
Jag känner mig nöjd över mitt beslut att dra ned på godisätandet. Det känns helt sjukt att längta så efter att bara få stoppa i sig.... Nu är det karaktär som gäller.
Inspiration i min fortsatta kamp att ge mig själv en nystart under hösten låg i brevlådan när jag kom hem från min arbetsdag. Precis vad jag behövde.
Nu måste jag komma på hur jag ska få in träning i mitt liv igen. Det känns så trist att det är nattsvart ute redan kl. 20.00. Kvällen har plötsligt blivit kortare. Mörkret gör att åtminstone inte jag har lust att ta mig ut på en powerwalk eller joggingrunda.
Innan jag avslutar detta inlägg måste jag tacka er alla som lämnar kommentarer. Jag blir så innerligt glad. Imorse fick jag mig ett gott skratt när jag läste några av kommentarerna. Det blev en underbar start på denna tisdag.
Och för er som undrar så är jag naturligtvis inte lång som en flaggstång :-)
Tack för att ni kikar in i min lilla blogg. En blogg som handlar om det ena och om det andra :-)
Natti, natti
Vågen
Jag anses som smal. Det är jag (väl) också. Får ofta hör av andra att jag är smal. Men jag är inte lika smal som jag en gång för lite sedan var................
Jag har liksom känt att min kropp förändrats över en tid nu. Exempelvis är den fina midja jag hade en gång ett minne blott och magen är långt ifrån platt.
När jag blev tillsammans med min sambo vägde jag 62 kg. Då hade jag både midja och platt mage. På tok för smal var jag. Det är jag medveten om. Och dithän vill jag inte igen.
Snart blev 65 en idelvikt för mig. Plötsligt började min vikt att pendla mellan 65 och 67. Aldrig mellan 62 och 67 :-)
Igår bestämde jag mig för att jag måndag morgon skulle ställa mig på vågen. Jag ställer mig sällan på vågen, men arbetsbyxorna känns trängre varför det var dags att se vad vågen hade att säga.
Sagt och gjort. Imorse visade inte vågen 62. Inte heller min förra idealvikt 65 och tyvärr inte 67 heller :-(
Jag är INTE tjock. Det vet jag. Men jag vill inte väga mer än 67 kg.
Vad beror denna viktuppgång på? Kan den måne bero på att jag äter godis VARJE dag. Jag skulle gissa att godiset är förklaringen.
Kära blogg. Från och med idag måndagen den 12 september skall jag endast njuta av godsaker på lördagar. Inget godis och inget fikabröd.
Och, jag bara måste få in en rutin med att motionera. Det var liksom enklare under tid för semestern.
Önska mig lycka till :-)
Marie B
Denna söndagsmorgon går till historien för sitt lugn. Att få mornar som denna är ren och skär lyx för mig.
Gick upp i bra tid. Åt en enormt god frukost. Lite guldkant på den skulle man kunna säga :-) Därefter slappade jag. Passade på att kika på nyhetsmorgon samtidigt som jag bläddrade i blanka tidningar. Ingen brådska, allt i min egen lunk.
På eftermiddagen åkte jag, Viktoria och Sirpa hem till Marie B. som bjöd på fika. Hon har nyligen fyllt år och de ville vi fira. En toppenbra anledning att få träffas. Nu är vi uppdaterad på varandras liv :-)
Innan vi åkte hem fick vi en varsin påse av Marie. Påsen fyllde vi med äpplen som vi plockade från några av hennes fina äppelträd. Det var trevligt att få med sig härliga äpplen med sig hem.
Vänner berikar livet. Livet snurrar på och vi hinner inte ses så ofta som vi önskar. Men, vad trevligt det är var gång vi ses.
Gick upp i bra tid. Åt en enormt god frukost. Lite guldkant på den skulle man kunna säga :-) Därefter slappade jag. Passade på att kika på nyhetsmorgon samtidigt som jag bläddrade i blanka tidningar. Ingen brådska, allt i min egen lunk.
På eftermiddagen åkte jag, Viktoria och Sirpa hem till Marie B. som bjöd på fika. Hon har nyligen fyllt år och de ville vi fira. En toppenbra anledning att få träffas. Nu är vi uppdaterad på varandras liv :-)
Innan vi åkte hem fick vi en varsin påse av Marie. Påsen fyllde vi med äpplen som vi plockade från några av hennes fina äppelträd. Det var trevligt att få med sig härliga äpplen med sig hem.
Vänner berikar livet. Livet snurrar på och vi hinner inte ses så ofta som vi önskar. Men, vad trevligt det är var gång vi ses.
Fågelmat
Denna Solros som var så vacker alldeles nyssens har nu kommit att bli fågelmat.
En Solros har jag iallafall kvar. Den livar upp en nu ganska så höstlig rabatt.
Denna lördag känner jag mig väldigt nöjd över. Detta av både den ena och andra anledningen.
Imorse gick vi upp tidigt. Det passar oss väldigt bra att göra så då man får ut så mycket mer av den lediga dagen. Straxt efter kl. 08.00 var vi ute och rensade ogräs i samfällighetens rabatter. Vi har jourvecka denna vecka och drog vårt strå till stacken.
Städat har jag gjort idag. Känns himla bra :-)
En trerätters-middag lagade vi ikväll jag och min sambo och detta tillsammans, vilket var trevligt. Vi åt förätten och varmrätten. Därefter var vi så mätta att efterrätten fick vänta. Ända till nu :-)
Ikväll har vi kikat på "Här är ditt liv". Kvällens program var verkligen bra. Rörande, roligt och väldigt trevligt. Kjell Berqvist synes vara en hyvens man med ett riktigt stort och gott härta.
Må så gott och stort tack för att ni följer min vardag via cyberrymden.
Gäster
Jag fick ett telefonsamtal av min femtonåring imorse.
- Mamma vi har gäster på baksidan. Fyra stycken rådjur.
Bloggmamman ber då genast sonen att hämta kameran (såklart).
Skit också att zoomobjektivet inte satt i, hann bloggmamman tänka......
-Ta kort!
Med objektiv utan zoom tog sonen bilder innefrån. Således är det ett mycket smutsigt fönster mellan kameran och rådjuren. Bilden blev ganska bra detta till trots :-)
Två av rådjuren hann försvinna innan sonen hann hämta kameran. Utifrån att det ena rådjuret syns nosa på en av mina Kärleksörter var jag tvungen att kika om det fanns något kvar av den. Det hade stannat vid nosning. Bra, tycker jag.
Nu snart bär det av mot Scaniarinken. Hockeykörning för min del denna fredagskväll. Men imorgon, då är det helg!
Trevligt inslag
Denna dag kan inte annat beskrivas än mycket lång. Den har inte varit dålig på något sätt. Bara väldigt lång.
Jag har varit på utbildning samt även deltagit i ett möte i Liljeholmen idag. Mellan dessa två måsten blev en lunch med min vän Marie KJ ett trevligt inslag.
Efter mötet valde jag att åka till jobbet en snabbis för att stämma av. Därefter åkte jag till dagis för att hämta hem min Lillfis. Väl hemma i radhuset påbörjade jag kvällens matlagning. Min sambo fick ta över vid spisen då jag hade kvällens hockeykörning.
När jag lämnat av grabbarna vid rinken åkte jag till IcaMaxi för att handla. Köpte mig en korv med mos vilket fick bli kvällens middag, för min del. Långt ifrån den underbara hälsotallriken jag och Marie KJ åt till lunch :-)
Jag hann kika lite på träningen innan det var dags att åka hem igen.
Väl hemma var det bara till att packa in varor i kyl och frys. Diskmaskinen behövdes också plockas ur.....Tvättmaskinen behövdes sättas på.....
Nu äntligen sitter jag med laptopen i knät. Trött så att det förslår.
Med detta inlägg har jag nu bjudit er på en beskrivning av hur en dag i mitt liv kan se ut. Trots detta tråkiga inlägg , med ett trevlig inslag, hoppas jag att ni kikar in igen :-)
Goda grannar
Vi har världens bästa grannar i familjen Westberg. Vi hjälps åt när så behövs. Barnen är antingen hemma hos oss eller så är de hemma hos dom. Idag hämtades Melker på dagis av Anne-Marie och ikväll var vi barnvakt åt deras barn. Det är härligt med goda grannar. Så länge det nu varar.....Goda vänner förblir vi även om jag inser att vi tyvärr inte kommer att vara grannar så jättelänge till. På bilden ser ni underbara Maja. Ni ser även min fina Kärleksört, en av dem.
Igår kväll hade jag för avsikt att ta hand om min rabarber. Klockan 20.00 konstaterade jag att det var mörkt som natten utomhus. Men tidig kväll ikväll tog jag tag i saken. Nu har vi rabarber i frysen.
Nu är det Arga Snickaren på tv. Jag gillar Arga Snickaren. Om jag hade kunnat tänka tanken att vara med i tv så hade han varit varmt välkommen hem till oss. Men nu vill jag inte vara med i tv. Så jag får nöja mig med att lära mig av andra vilka han hjälper. Av honom har man massor att lära. Så är det bara :-)
Kvalitetstid
Ikväll fick jag hjälp med matlagningen. Marcus och jag stod för middagsmaten. Kyckling, ris och currysås.
Gott blev det också.
Med sällskap i köket blev det roligare att laga mat. Vi har plötsligt blivit ett team i köket. Häromkvällen bakade vi rulltårta (med blandat resultat) och ikväll lagade vi god middagsmat :-)
Helt oplanerat fick jag således kvalitetstid med honom.
Kvalitetstid med min dotter fick jag också ikväll. Hon kom nämligen hem. Sova hemma ska hon också göra.
Hon & jag hjälptes åt med att förbereda en massa bilder i datorn inför framkallning.
Kvalitetstid med min yngsta son har jag också hunnit med. Både mys och sagoläsning.
Kvalitetstid med dem alla tre. Bara sådär. En dag mitt i veckan. Så enkelt och så härligt!
Plötsligt så bara händer det :-)
Mammografi
Nu har den kommit. Kallelsen som jag väntat på sedan jag fyllde 40 år.
Nästa vecka är det dags för mig att genomgå en mammografi. Två år senare än jag räknat med.
Mammografi är egentligen ett märkligt ord.
Märkligt eller inte så tycker jag att det är bra med dessa kontroller för oss kvinnor som befinner oss mitt i livet.
Tack, tack, tack!
Idag var det träningsmatch mot Finland i Scaniarinken. Förlust för oss med 2-3.
Innan tid för match var det en mamma som gjorde mig mycket glad. Hon berömde mig för min fina son. Min femtonårige hockeyspelande son. Hon sa en massa fint. Jag vet inte om någon av de andra föräldrarna såg det, men jag fick tårar i ögonen. Hon sa att min son var uppskattad av lagkamraterna. Att han är en glädjespridare och en bra kamrat. Att det finns dem som tycker att det är konstigt att han inte blev uttagen i tv-pucklaget. Hon sa också något om att jag kunde vara stolt. Har man en sådan fin son har man lyckats bra som mamma.
Det slutar inte här...
Efter matchen kom en pappa fram till mig. Han berömde mig över min femtonårige hockeyspelande son. Han ville att jag skulle veta att min son är duktig. Bra för laget. Han ger energi till laget. Han behövs. En glädjespridare. Han berättade att han och en annan pappa tycker att det är ett stort misstag att han inte blev uttagen till tv-pucklaget.
Tack, tack, tack du snälla mamma och snälla pappa som oberoende av varandra kom fram till mig och gav mig allt detta fina! Om ni bara visste hur gott det värmer i mitt mammahjärta.
Vi föräldrar sålde kaffe och kaka på Scaniarinken idag. Rulltårtan nämnde jag i gårdagens inlägg.
Svärmor kom ned till oss imorse. Hon undrade förstås hur det gått med bakningen. Jag sa naturligtvis som det var. Nämligen att jag fullständigt misslyckats. Hon provsmakade och sa -Lilla gumman, det är inget fel på denna rulltårta. Den är jättegod! Den fick därför följa med till Scaniarinken. Och banne mig, den gick åt. Inte var det någon som klagade heller :-)
Nu är vi åter hemma i radhuset. Jag skall ägna eftermiddagen åt att städa. Det kommer att gå lätt som en plätt efter all positiv respons jag fått om min femtonårige hockeyspelande son.
Jag fick ett kvitto på så mycket idag. Det ska jag njuta av länge.
Dagens reflektion är att gemeneman borde göra som den mamman och pappan gjorde för mig idag. Gemeneman är nog (tror jag) lite dålig på att ge positiv respons. Kanske tänker man, men man väljer att inget säga.
Några få ord är det enda som behövs. Ord har betydelse.
Misslyckad
Ni som kikar in ibland förstår av bilden att vi är på landet. Vi åkte hit igår kväll. På bilden ser man om man kikar noggrant att en av passagerarna kikar på svärmors fina hus med hjälp av en kikare.
I förmiddags tog jag mig till ett elljusspår här i Trosa. Underlaget var bättre för mig att springa på. Kanske är det på grund av att jag sprungit på asfalt som jag fått ont i benhinnorna och i ett av mina knän. Jag har haft ett uppehåll på ca 14 dgr för att jag inte vågat springa. Vad jag önskar att jag vore en hejare till löperska. Det känns skönt att ha kommit igång igen.
Väl hemma från min joggingrunda bjöd svärmor på en god lunch. Vi satt ute på verandan och njöt av en värmande sol och av ett glittrande hav.
Därefter gav vi (jag, Melker, Svärmor, Leif och Kärleken) oss iväg till golfbanan. En runda på 18 hål. Tre reflektioner jag vill dela med mig av:
1. Det räcker inte med långa utslag om man vill få officiellt handikapp. Långa utslag och en bra putt lyckades jag ådstakomma. I övrigt spelade jag urdåligt.
2. Det är inte alltid roligt och enkelt att spela med sin sambo. Idag var det inte alls så kul.....
3. Vädret var makalöst bra.
Ikväll har jag och min femtonåring gjort tre försök att baka rulltårta. Vi ska ha med oss något bakat till Scaniarinken imorgonbitti. Något bakat som skall säljas till kaffesugna hockeyföräldrar och andra.
Jag känner mig väldigt misslyckad. Svärmor tipsade om att baka rulltårta. Vansinnigt enkelt sa hon. Efter tre försök ger vi nu upp. Misslyckad är bara förnamnet på mig som bullmamma.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det var härligt att vakna upp på landet imorse. Att det var härligt att träffa svärmor och hennes Leif samt Ante. Att det var bra att jag tog mig ut på min joggingrunda.
Att golfrundan gick skitdåligt och att bakningen blev ett totalt misslyckande.
Nu är det kväll och jag skall snart gå och lägga mig.
Att baka en rulltårta, hur svårt kan det vara!!!!
Må så gott alla mina läsare
Ny på jobbet
Hur kul är det att vara ny på jobbet? Inte alls faktiskt om ni frågar mig :-)
Jag frågade en chefskollega om hon visste vart mitt postfack var placerat någonstans. Jag hade letat bland de andra utan att hitta den. Hon visste inte men trodde att jag hade mitt postfack på ett annat plan än där jag har mitt kontor.
Jag frågade då mina medarbetare som satt i fikarummet för stunden.
- Är det någon av er som vet vart jag har mitt postfack?
Jag fick genast hjälp för de visste (såklart) allihopa vart....
- Det där var faktiskt gulligt. Gulligt att du inte visste vart ditt postfack fanns. Så sa en av medarbetarna (grrr)
Det var baske mig inte ett dugg gulligt, tycker jag.
Nu vet jag vart jag har mitt postfack. Jag vet vart toaletten finns och även vart mitt klädskåp är placerat. Till matsalen hittar jag. Alltid något :-)
Det är jobbigt att vara ny på jobbet :-)
Jag frågade en chefskollega om hon visste vart mitt postfack var placerat någonstans. Jag hade letat bland de andra utan att hitta den. Hon visste inte men trodde att jag hade mitt postfack på ett annat plan än där jag har mitt kontor.
Jag frågade då mina medarbetare som satt i fikarummet för stunden.
- Är det någon av er som vet vart jag har mitt postfack?
Jag fick genast hjälp för de visste (såklart) allihopa vart....
- Det där var faktiskt gulligt. Gulligt att du inte visste vart ditt postfack fanns. Så sa en av medarbetarna (grrr)
Det var baske mig inte ett dugg gulligt, tycker jag.
Nu vet jag vart jag har mitt postfack. Jag vet vart toaletten finns och även vart mitt klädskåp är placerat. Till matsalen hittar jag. Alltid något :-)
Det är jobbigt att vara ny på jobbet :-)
På tu man hand
De flesta av oss skulle jag tro har någon form av morgonritual. Själv stiger jag upp ur sängen ca kl. 05.00. Jag gör mina morgonbestyr och klär på mig. Smyger ned till entréplan (där köket finns). Bordet är redan dukat, gör jag alltid kvällen innan. I vår familj är det bara jag och min femtonåring som äter frukost på vardagarna. Han går dock upp senare än mig. Genom att komma till ett dukat bord, spar jag tid. kaffebryggan är även den riggad och bara att sätta på :-)
Min morgonstund i köket är för mig en bra start på dagen. Huset är tyst och jag njuter av morgonkaffet samt även av den bärbara datorn.
Denna Torsdagsmorgon skiljer sig dock från hur det brukar vara. Den blev om än lite mysigare. Jag fick sällskap till bords. Kl. 05.30 hör jag fotsteg i trappan och en liten Melker kommer. Han ville hålla mig sällskap. Det vara bara till att duka fram för en person till och njuta av trevligt sällskap.
Således fick jag en stund på tu man hand med den yngste av mina barn. Bara sådär :-)
Ikväll överaskade Malin genom att komma hem. Ikväll efter att ha nattat Melker fick jag en stund på tu man hand med henne. Himla mysigt!
Mitt mellersta barn är på hockeyträning. När han kommer hem har jag dem alla tre här hemma. Det känns himla bra.
Nu ska jag avsluta kvällen med en stund på spikmattan. Den gör mig gott.
God natt gott folk!
Min morgonstund i köket är för mig en bra start på dagen. Huset är tyst och jag njuter av morgonkaffet samt även av den bärbara datorn.
Denna Torsdagsmorgon skiljer sig dock från hur det brukar vara. Den blev om än lite mysigare. Jag fick sällskap till bords. Kl. 05.30 hör jag fotsteg i trappan och en liten Melker kommer. Han ville hålla mig sällskap. Det vara bara till att duka fram för en person till och njuta av trevligt sällskap.
Således fick jag en stund på tu man hand med den yngste av mina barn. Bara sådär :-)
Ikväll överaskade Malin genom att komma hem. Ikväll efter att ha nattat Melker fick jag en stund på tu man hand med henne. Himla mysigt!
Mitt mellersta barn är på hockeyträning. När han kommer hem har jag dem alla tre här hemma. Det känns himla bra.
Nu ska jag avsluta kvällen med en stund på spikmattan. Den gör mig gott.
God natt gott folk!
Tillbakablick
Gokväll på er alla ni som hittat hit.
Jag känner en stark längtan efter landet. Därför väljer jag ikväll att göra en tillbakablick från en promenad jag tog en kväll. En kväll ute på landet när jag fortfarande hade semester.
Om man lyfter blicken en aning ser man en massa som man lätt kan missa när man väljer att bara rusa på. Till och med så kan ett staket som gjort sitt uppfattas som ganska vackert. Eller så kan ett grönskande tak dra till sig ens uppmärksamhet.
Just nu borde jag ta mig en långpromenad. Men, det får bli en stund på spikmattan istället.
Jag känner en stark längtan efter landet. Därför väljer jag ikväll att göra en tillbakablick från en promenad jag tog en kväll. En kväll ute på landet när jag fortfarande hade semester.
Om man lyfter blicken en aning ser man en massa som man lätt kan missa när man väljer att bara rusa på. Till och med så kan ett staket som gjort sitt uppfattas som ganska vackert. Eller så kan ett grönskande tak dra till sig ens uppmärksamhet.
Just nu borde jag ta mig en långpromenad. Men, det får bli en stund på spikmattan istället.
