Idag har jag varit på den årliga kontrollen hos tandläkaren. Så bra att bli kallad en gång om året. 500 kronor för ett besök som tog några minuter. Helt ärligt var jag beredd på att det skulle bli dyrare än så. 
Har nattat sonen (den yngste såklart). Jag sitter i sovrummet med bärbar dator och bloggar. Inte en enda gång har han ropat efter mig, han är tyst. Kanske finns det hopp för en sådan kväll som jag längtat efter.  Nu ropar han,  - jag måste gå.