Återhämtning

Hallå där,
 
I morse hade jag önskat att vakna upp till lördag, men det gjorde jag inte eftersom det var söndag, helgens sista dag. Himla synd eftersom det är gott att vara ledig. Men jag kan inte klaga. Helgen har varit fin och jag har inte gjort många knop. Jag har ägnat mig åt återhämtning :-)
 
 
 
Den ena fina båten efter den andra har passerat svärmors tomt i helgen.
 
 
Det är himla vackert vid bryggan. Trivs bra just här.
 

Min yngsta son har badat i helgen. Jag har inte badat. Tog med mig baddräkt och handduk till bryggan men bangade....för kallt.
 
 
Den sista helgen i augusti har vi ätit våra måltider utomhus. Så mysigt så mysigt!
 
Dagens reflektion är att helgens vackra väder var välkommet. Solens härliga strålar värmde gott och var precis vad jag behövde. Sol på kind, det var fint!
 
Må så gott
 
 
 
 
 
 

Fjäril

Hallå där,
 
jag tog mig ut med kameran. Målet i sikte var att fota Solhattar. Väl på plats bland alla fina Solhattar ändrades fokus och således också mitt mål.
 
 
 
Efter att ha fotat dessa två fick jag snart sällskap
 
 
 
 
Det var då mitt fokus hamnade på fjärilen istället för på Solhattarna. 
 
 Dagens reflektion handlar om att inte kunna/våga röra sig som vanligt. Det är inte roligt. Jag har olyckligt nog fått en smäll vid sidan av knäskålen. Det gör så pass ont att jag inte kan/vågar springa.
 
I väntan på att knät ska bli bra gör jag regelbundna övningar med hantlar. Bra förstås med motionsform för armar, axlar och rygg men inte på långa vägar vad som passar mig bäst.
 
Jag gillar löpningen för jag tar ut mig fullständigt. Då känner jag att jag har tränat. Att bara träna hantlar känns som fusk, fast det såklart inte är det.
 
Bättre än ingen motion alls och den gör mig gott, den också. Saknar löpningen......mycket!
 
Må så gott
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Lycka i en hink

Hejsan hoppsan alla rara som hittat hit,
 
Idag ska jag berätta för er om potatis och om lyckan att ha skördat potatis, vilka jag satt i en hink.
 
När jag satte potatis i hink hände det sig att blasten sköt i höjden ganska så direkt, jag kunde inte vara mer nöjd.
Men man lär sig...och snart fick jag lära mig att blasten sköt i höjden för att jag vattnade mina potatisar på tok för mycket. Potatis behöver inte jättemycket vatten.
 
Väl medveten om denna kunskap så märkte jag snart att den där höga och gröna blasten såg ledsnare och ledsnare ut. Som ni kanske redan anar så blev ju jag detsamma förstås, lite ledsen, eftersom jag så gärna ville lyckas med att odla i hink.
 
Min oro stillades av någon som vet. Att blasten ger upp och kanske försvinner behöver inte betyda att det inte blir några potatisar. Så ett litet hopp fanns där ändå.
 
Och i måndags kväll kunde jag inte hålla mig längre.....
 
 
 
 

Bildbevis på att jag lyckats :-)
 
Dagens reflektion handlar att det faktiskt finns lycka att hämta i en hink, det vet jag nu.
 
Må så gott
 
 
 
 
 
 

Mitt mål med löpningen

Hej alla,
 
Dagens bilder är bilder som jag publicerat på instagram. Några bilder tagna under löpträning.
 
 
 
 

Jag löptränar och jag gör det regelbundet. Jag började med några 100 meter och nu klarar jag av att springa över milen. Klarar av att springa i 70 minuter utan att stanna.
 
Jag har gått från att nästan kräkas efter 10 minuter till att klara av att springa en mil. Jag har brutit fotleden och har efter en tuff rehabilitering fått börja om från början. Jag har fått börja med att klara av att gå. Sen har jag gått och sprungit. Jag pratar myrsteg, jag pratar skynda långsamt.
 
Jag har kämpat. Jag har gett mig ut fastän jag emellanåt inte haft någon lust. Jag har jagat kilometrar för att sen istället jagat minutrar. Jag har fastnat vid en längd och haft svårt att komma vidare. Jag har nött och nött och nött. Jag har varvat från kortare sträckor till längre. Och nu vet jag att jag orkar och den vetskapen tar mig framåt fastän det är tungt.
 
Jag har hittat på nya rundor för att få variation och för att undvika tristess. Ibland har jag pigga ben ibland tunga. Men jag springer. Bryr mig inte om hur snabbt jag springer. Bryr mig bara om att jag faktiskt gör det.
 
Jag tillhörde dem som inte kom igång. Vuxna JAG satt hos naprapaten och sa till henne att jag vet att jag behöver men.... jag kommer inte igång. Kan inte komma igång, vet inte hur jag ska göra för att komma över tröskeln.
 
Men så kom jag igång. Och nu tränar jag regelbundet. Man måste bara bestämma sig. Man måste bara ta sig ut.
 
Dagens reflektion handlar om målet med löpning. Många undrar om jag har som mål att springa något lopp, men det har jag inte. Jag behöver inget lopp för att motivera mig själv att löpträna. Mitt huvudsakliga mål med min löpträning är "att bli äldre än mina föräldrar". Det är mitt mål med mitt motionerande. Pappa blev 59 och Mamma 64 år och jag vill bli mycket äldre än så.
 
Sen är det ju på så sätt att man när man motionerar får bra kondition, man blir starkare, man orkar mer och man blir gladare, man får ett bättre självförtroende, fastare rumpa och snyggare ben. Och det är fint att kunna identifiera sig som en person som regelbundet motionerar.
 
Det viktiga är inte vilken aktivitet. Det viktiga är inte hur långt eller hur snabbt. Det viktiga är att göra det. Att ta sig över tröskeln.
 
Till dig som vill men inte kommer igång. Dig hejar jag på! Vill du så kan du. Kan jag så kan alla. Jag lovar!
 
Må så gott
 
 
 
 

Tur

God kväll på er alla denna söndag,
 
Jag vinner sällan eller aldrig men ibland skall man ha tur. Jag såg på Pernilla Wahlgrens instagram att det fanns biljetter att vinna till Allsång på Fjäderholmarna. Det enda man behövde göra var att maila en adress det antal biljetter man ville vinna. Jag mailade och skrev att jag skulle bli jätte glad över tre biljetter men också glad över två. Jag vann tre.
 
Vi startade upp kvällen med middag på Dramatens takterass. Vilket ställe! Där hade jag kunnat sitta länge, länge. Men nu hade vi ju andra planer för kvällen så det fick bli ett kort besök. Nästa gång.....
 

Stockholm bjöd på en fantastiskt fin kväll. Längs Strandvägen, på väg till båten som skulle ta oss till Fjäderholmarna, gick jag förbi detta brudpar. Var ju bara tvungen att ta ett foto :-)
 
 
 

I väntan på båten kikade jag nyfiket på vad denna fotograf fotade. Kunde och kan fortfarande inte för mitt liv förstå vad han såg med eller i det svarta vattnet. Vidare visste jag inte att det fanns ett sådant maraton. Nu vet jag att det finns något som heter foto maraton.
 

Jag ville väldigt gärna vinna tre biljetter eftersom jag så gärna ville att svärmor skulle göra oss sällskap. Hon tvekade inte en sekund. Hon sa ja direkt när hon fick frågan. En livsnjutare som få är hon denna underbara kvinna.
 
 
Fjäderholmarna är en pärla. Denna utsikt hade vi från den plats vi fick framför scenen.
 
 

De här artisterna, så duktiga så duktiga! Det gick bara inte att inte delta i allsången, det gick inte att inte sjunga med när de körde sina egna låtar och det gick inte att vara still. Vilken fin kväll!
 
Den här killen alltså!. Vilket trevligt sällskap. Så omtänksam, trevlig och fin på alla sätt.
 
Dagens reflektion är att det är fint att ha tur ibland. Hade jag inte vunnit hade jag gått miste om denna härliga kväll på Fjäderholmarna.
 
Må så gott
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Regn

Hallå där!
 
 
Det är kväll och regnet vräker ned. Att det regnar hos mig gör mig ingenting. Lite mysigt med mörker och regn. Jag lyssnar till ljudet av smattret som slår emot  fönsterbläcket. Njuter av att vara hemma och inomhus. Känner mig ödmjuk inför den känslan. Inte alla som har ett hem att leva och vistas i. Ett hem att vara trygg i och njuta av.
 
Dagens reflektion handlar om att vara tillfreds och hur fint det känns. Det kan regna, det gör mig ingenting.
 
Må så gott
 
 
 

Lat

Hej alla,
 
Söndag kväll och det är dags för mig att sammanfatta helgen som gått. En helg i vilken jag tillåtit mig att vara lat något som jag  njutit av att vara. 
 
 
Kameran har kommit att bli ett fint sällskap. Denna helg blev inget undantag.
 

Båtar, ni vet jag gillar dem, mycket!
 
Jag har inte bara latat mig, jag har löptränat och spelat golf också.
 

Att sitta och se ut över vattnet (i detta fall Östersjön) är oerhört rogivande. Jag har denna helg suttit i timmar och inte gjort annat än att se ut över vattnet. Som balsam för själen.
 
Lapat sol har jag också. Solstolen och jag hörde samman denna helg. Bästa, bästa avkopplingen!
 
Dagens reflektion är att jag under mina fyra veckors semester hade tre kalla veckor. Den fjärde och sista veckan fick jag äntligen tina upp för då kom värmen. Nu har jag jobbat i fyra veckor och det slår mig att jag trots det dåliga semestervädret finner denna sommar som en oerhört fin sådan. Det är kvällarna och helgerna med vackert väder som gör att jag har semesterkänsla fastän jag jobbar.
 
Må så gott
 
 
 
 

Förtjust

Hallå där,
 
Ni vet att jag är förtjust i Trosa. Häromdagen valde jag att strosa runt lite, just i Trosa, med kameran kring min hals.
 

 
 

I Trosa finns det en massa paradis att njuta av. Jag njuter av att se andras paradis. Njuter av denna ljuvliga miljö. Kan inte få nog.
 
Dagens reflektion -Tänk så bra många har det! Vilka paradis det finns!
 
Må så gott
 

Ett rött kafé

Hej och god kväll fina ni,
 
Efter jobbet fångade jag kvällen. Jag börjar bli väldigt bra på det :-)
 
 
 
 
 
 
 
 

Ikväll har jag och en god vän avnjutit middag och gofika på ett rött kafé. Vi har suttit vid vattnet och lyssnat till tiggande sjöfåglar, vi har kikat på män och barn som fiskat, vi har njutit av förbipasserande båtar och vi har turats om att prata och lyssna.
 
Dagens reflektion handlar om det fina med att ha vänner sedan långt tillbaka i tiden (sedan högstadiet i detta fall). Det är något tryggt över en sådan vänskap. Något mycket fint.
 
Må så gott
 
 
 

Långhelg

Hallå där i sommarvärmen,
 
Jag har haft långhelg eftersom jag nu varit ledig i tre dagar. En långledighet som gjort mig gott.
 
 

I denna underbara miljö har jag tillbringat tre härliga dagar i solen.
 
Dagens reflektion är att en extra ledig dag i anslutning till helg inte är så tokigt. En extra dags ledighet gör skillnad. Stor skillnad!
 
Må så gott
 
 

Sophies historia

Hej på er alla,
 
ni som kikar in här regelbundet vet att jag tycker om böcker.
 
 
Den här boken om Sophie är bland de bästa böcker som jag läst. En fantastisk bok som jag bär med mig som en pärla. Läs den och låt dig svepas med. Låt dig beröras av en berättelse som har med dåtid och nutid att göra. Har jag nämnt att den är makalöst bra denna bok? Tänk att en tavla kan stå för så mycket mer än en vacker bild. Den kan i vissa fall bära med sig en historia. En stark historia. En historia som man vill få berättat för sig. Det vet man när man läst Sophies historia, jag lovar!
 
Dagens reflektion handlar om det fina i att läsa. Tänk så hemskt att inte kunna.
 
Må så gott

RSS 2.0