Jag är vansinnigt förtjust i Bolibompastunden med yngsta sonen. Så himla mysigt att krypa upp i soffan med honom och titta på Bolibompa. Det är avkoppling. Minns Bolibompastunderna med Marcus när han var liten. Vi hade för vana att krypa upp i en fåtölj när vi tittade på Bolibompa. Kärt minne, hoppas han tycker det också! Kanske han minns fastän han är 13 år snart 14 , och på väg att växa om mamma. Jag passar på att njuta av denna mysstund med Melker. Snart är han för stor för Bomibompa. Tänker så om Marcus ishockey också. Jag tycker att det är så himla roligt med hans ishockey. Men någongång slutar han och jag kommer nog att sörja lite då. Möjligen börjar Melker spela ishockey, hoppas!

Tänker att jag när jag blir mormor / farmor då skall jag titta på Bolibompa med mina barnbarn och njuta av mysstunder med dem. Klart barnbarnen skall spela ishockey oavsett flicka eller pojke. Om så blir fallet så skall jag stå där på läktaren och njuta fullt ut. Jag ska gå på träningar och matcher (kan såklart vara andra sporter också) 
Det måste vara en underbar känsla tänker jag. Något att se framemot helt enkelt. Malin, jag menar absolut INTE att jag vill bli mormor nu. Men gärna sen. Ännu ett tag kan jag njuta av både Bolibompa och ishockey. Sen,  någongång i framtiden blir jag gärna en engagerad mormor & farmor.



Man vart  har Nassim tagit vägen ? 
Bästa programledaren i Bolibompa tycker Melker & jag.