Vågen
Jag anses som smal. Det är jag (väl) också. Får ofta hör av andra att jag är smal. Men jag är inte lika smal som jag en gång för lite sedan var................
Jag har liksom känt att min kropp förändrats över en tid nu. Exempelvis är den fina midja jag hade en gång ett minne blott och magen är långt ifrån platt.
När jag blev tillsammans med min sambo vägde jag 62 kg. Då hade jag både midja och platt mage. På tok för smal var jag. Det är jag medveten om. Och dithän vill jag inte igen.
Snart blev 65 en idelvikt för mig. Plötsligt började min vikt att pendla mellan 65 och 67. Aldrig mellan 62 och 67 :-)
Igår bestämde jag mig för att jag måndag morgon skulle ställa mig på vågen. Jag ställer mig sällan på vågen, men arbetsbyxorna känns trängre varför det var dags att se vad vågen hade att säga.
Sagt och gjort. Imorse visade inte vågen 62. Inte heller min förra idealvikt 65 och tyvärr inte 67 heller :-(
Jag är INTE tjock. Det vet jag. Men jag vill inte väga mer än 67 kg.
Vad beror denna viktuppgång på? Kan den måne bero på att jag äter godis VARJE dag. Jag skulle gissa att godiset är förklaringen.
Kära blogg. Från och med idag måndagen den 12 september skall jag endast njuta av godsaker på lördagar. Inget godis och inget fikabröd.
Och, jag bara måste få in en rutin med att motionera. Det var liksom enklare under tid för semestern.
Önska mig lycka till :-)
Gulp, vad jag känner igen mig... min idealvikt är runt 63-65 kilo.
Men sedan nåt år eller två så väger jag alldeles för mycket, jag har numera en 7:a som första siffra och det är inte kul.
Sen efter semestern så är godsaker på veckorna förbjudna och jag har börjat simma en dag i veckan. Vi får väl se vad det ger... annars får jag anstränga mig ytterligare.
Stort lycka till... vi kanske kan peppa varandra :)
Kram Marie
Good luck!!
Känner igen mig, har tyvärr inte fått inspiration att göra något åt den än - tyvärr!
Mvh
Frida
Till alla er läsare som inte känner Lotta personligen: Tyck inte synd om henne, hon är lång som en flaggstång!!!!
Nu har skummat noga igenom din blogg och dina vänners!!! blogg men jag hittar bara bilder på dem inga på dig. Hur kommer det sig?
Kram LiseLotte
Lycka till! Eller så fortsätter du att njuta och köper en storlek större byxor! ;)
Haha. Och nu läste jag "systermaries" kommentar!
Fortsätt du att äta och njuta av godis! :D
lycka till!!!
o jag känner igen mig väldigt mycket i det du skriver..undrar också varför det är enklare att motionera under semestern och mycket svårare när man jobbar? hmm
kram Åsa
Lycka till med godisförbjudet, ibland är det bra att sätta stopp. Många föräldrar använder sig av lördagsgodis till sina barn, inte en dum idé och är ju nyttigt för både stora och små.
Hoppas du har en bra vecka!
Kram
Marie, vi får peppa varandra.Lite skönt att det åtminstone var några av mina läsare som kände igen sig av det som framkom i dagens inlägg. Sköt om dig.
Frida, inspirationen sammatagen med en vilja. Det är det som behövs. Mina byxor som är trånga.. och det faktum att jag gillar känslan av att känna mig smal. Fick mig att besluta mig i godisfrågan. Vad träningen anbelangar vill jag. Men jag brottas med att bara komma igång. Hur svårt kan det vara :-)
Marie KJ, underbar kommentar :-)
LiseLotte, av olika anledningar väljer jag att var lite lagom anonym. Mellanblond och lång som en flaggstång :-) Nu har du väl fått en fin bild av mig :-)
Anna, köpa byxor varianten den ska jag göra allt för att slippa :-)
Anna (igen),Ha,ha. Lyssna inte på henne :-)
Åsa, den fria tiden är den som gör det enklare för mig att träna regelbundet under tid för semestern. Jag vet också av erfarenhet att det går att få till träning under vardag. Min tidigare framgångsfaktor var att schemalägga träning. Jag vet hur jag ska göra, varför gör jag det inte då?????
Elin,tack Elin. Lördagsgodis är ingen dum idé alls :-) När det gäller motion önskar jag att jag var lika duktig som du är. Den resa du gör med din vikt, kropp och hälsa, den är otrolig.
