På vägen in i Trosa  efter en avslutad arbetsdag såg det ut så här för mig som körde bil.

Även idag lyckades jag komma ifrån jobbet i bra tid (jippi!). När jag kom hem fanns ingen hemma. Ingen kärlek och inga söner. Alla tre var på golfbanan visade det sig. Jag är således alldeles ensamen hemma. Märklig känsla för mig då jag inte med betoning på inte är van vid det. Har suttit en stund med datorn i knät och uppdaterat mig på andras bloggar. Jag är fast i bloggträsket, jag erkänner! Finner det så roligt och avkopplande. Vill understryka att jag har satt på en tvättmaskin också,  samt även hunnit med lite annat. Så helt fast i bloggträsket är jag inte :-))

Det är tyst här hemma, Ingen tv står på, ingen musik spelas på cd-spelaren, inte ens tvättmaskinen hörs längre. Ytterdörren står öppen så jag lyssnar till ljudet av vinden samt på  ljudet av en jet-ski som kör här utanför.  

Nu har jag inte tid att skriva något mer. Kärleken ringde, de är på väg hem. Dags för mig att börja med middagen.
Det tysta övergår således snart till något helt annat. Till ljud som jag också njuter av, nämligen ljudet av min familj.

Jessica: Annas klänning är köpt på Vero Moda