Klädhängaren
Hej och gokväll på er alla,
Jag är så jätteglad över klädhängaren i hallen. Så himla trevligt med annat alternativ än hatthylla. Klädhängaren är avsedd för våra gäster att använda. När vi inte har gäster fungerar den bra att hänga väskor på :-)
Dagens reflektion handlar om att få slå sig ned till bords, ett dukat bord och bjudas på middag. Det är vardaglsyx för mig. Tack älskade dotter och blivande svärson. Love you!
Må så gott
Det går bra nu, not!
Hej,
Glad i hågen gick jag till butiken där mitt paket fanns att hämta. När jag flyttade in i min bostadsrätt så fick jag en Nespressomaskin av en god vän. Kapslarna är slut sedan en tid tillbaka och jag har förstås hört om den där makalösa kaffebutiken i Stockholm, som jag inte hade tid att svänga förbi....Så jag sökte på nätet som jag blivit tipsad om att göra. Gjorde min beställning och slog till på stort, så man har hemma ett bra tag framöver, ingen billig historia.
Kapslarna funkar inte till min Nespressomaskin. Vad trött jag blir!
Dagens reflektion - det går bra nu, not!
Må så gott
Feel good
Gokväll,
Feel good för mig denna måndag delar jag upp i två kategorier.
1. Besöket hos sjukgymnasten. Ingen lek men ändå som ljuv musik. Särskilt när hon sa att jag ska börja promenera och detta i rask takt, mer än gärna tänkte jag :-)
2.Biokväll med brudarna (minus Viktoria). Vi såg "små citroner gula" och gick nöjda från biosalongen. Bra film!
Sjukgymnastik med glada besked och en bio på det och allt detta på en vanlig måndag :-)
Dagens reflektion är att det är dags för mig att göra natt nu. Sömn gör en också stark har jag hört.
Natti natti
Starkare än Pippi Långstrump
Hej bloggens alla besökare,
Idag valde jag bort kryckorna. Jag väljer från och med nu att stå på egna ben. Och imorgon skall jag inte ha ryggsäck, så ni vet :-)
Söndag och träning utomhus. Underbart väder bjöds det på idag för både åskådare och hockeykillar.
Dagens reflektion handlar om att jag varit ledsen (och är fortfarande)
Ledsen över något tungt som kommer att prägla största delen av mitt 2013. Dock kände jag idag att ledsamheten börjar övergå till ilska. Jag börjar känna mig arg. Och det tänker jag är bra. För att vara arg gör mig nog stark. Och jag behöver var stark, strakare än Pippi Långstrump till-och-med.
Må så gott
Syrgas
Hej fredag och välkommen helg!
Melker (yngsta sonen) och jag har tillbringat eftermiddag och kväll hemma hos fina vänner i Norra Ängby. Melker och Rebecca provade på att hoppa studsmatta. Gick sådär..... Längtan efter snöfri vår är stor.
Dagens reflektion gör jag efter besöket hemma hos Gisela och hennes familj. Melker gjorde det han behövde tillsammans med sina vänner. De lekte. Medans jag fick prata av mig med min vän om en hel massa som jag bara måste få ur mig. Väl hemma igen förstod jag att min vän Gisela, genom att lyssna och komma med kloka inputs, gav mig den syrgas jag behövde så väl. Tack!
Må så gott alla rara som kikar in här.
Starkt att vara svag
Gokväll,
Jag vet att det inte finns några stålmän/kvinnor. Jag vet också att det finns dem som är starkare än andra, men att alla någon gång i livet hamnar i situationer som gör dem svaga. Hur stark man än är.
Dagens reflektion är att det kan vara starkt att våga visa sig svag.
Må så gott
För att jag är värd det
Hej och gokväll,
Dessa två har givit mig valkar i händerna och ömmande händer och onda handleder. De har försvårat mitt liv samtidigt som de varitoch är till stor hjälp. Vi har hängt ihop nu i många veckor och jag är snart redo att göra slut.
Nedräkningen har börjat.....
Steg 1 var att bli av med Brolinstöveln
Steg 2 är att bli av med kryckorna
Steg 3 är att bygga upp musklerna i foten och lära mig gå igen (med hjälp av sjukgymnastik).
Jag är snart redo för steg 3 och jag längtar.
Dagens reflektion är att jag har lust att ge mig själv lite uppmuntran. Vill uppmuntra mig själv med en fin handväska. När kryckorna är ett minne blott så kan jag ju faktiskt använda handväska igen. Ryggsäck är snart inte ett måste. En handväska för att jag är värd det. Det tål att tänkas på iallafall :-)
Må så gott
Himla trevligt
Hej du rara som kikar in här,
Då har vi söndag kväll och jag tänker att det fortfarande är helg så jag har ingen brådska.....
Lördag och hockey inomhus.
Söndag och hockey utomhus
Min äldsta tillsammans med min yngsta.
Ikväll har jag haft mina tre barn och min blivande svärson hemma på söndagsmiddag. Himla trevligt att ha familjen samlad. Himla trevligt var det också att få hjälp av svärsonen som är händig och hjälpsam. Nu sitter tavlan på väggen och klädhängaren på plats. Jag är nöjd och tacksam!
Dagens reflektion handlar om att jag idag kommit ett steg närmare mot min (normala) frihet. Jag klarade av att köra bil. Det går sakta men säkert framåt. Tack och lov!
Må så gott
Krokus
Hallå där,
Utanför mitt fönster har jag vinter med minusgrader och en massa vit vacker snö. Inomhus har jag tulpaner i vas och krokus i kruka. Längtan efter våren finns inom mig, men faktiskt så gillar jag vintern när den är just vinter. Vit vinter med minusgrader. Våren kommer ju tids nog......
Så jag har vinter utomhus och lite vår inomhus. Frågan är nu om det betyder att jag inte befinner mig i nuet :-)
Dagens reflektion är att det gick lite fortare att gå med kryckorna idag. Det är ett bra tecken tänker jag. Jag är på G!
Må så gott
Händige Manny
God tisdag kväll på er alla,
Det här med att jag inte är händig är ett bekymmer. Ni som har mindre barn känner säkert igen barnprogrammet "Händiga Manny". Här hemma finns det ingen händiga Manny, men tack och lov har jag en svärson av den händiga sorten. Han skall snart hjälpa mig att få upp tavlan i vardagsrummet och klädhängaren i hallen. Jag längtar......
Dagens reflektion handlar om att det idag gått upp för mig att det inledningsvis inte kommer att handla om tålamod när det gäller att få tillbaka rörligheten i min fot. Det kommer att handla om mod. Mod att våga.
Må så gott
Målbild
Hej du kära besökare av denna blogg,
11 februari är ett datum som jag längtat efter. Datumet har känts mycket långt borta, som en evighets-lång-tid faktiskt. Men idag är dagen här.
Läkarbesöket gick mycket bra. Efter 6 veckor och några dagar med fraktur och över tre veckor med denna stövel är jag nu fri stöveln.
Läkaren ordinerar nu: Två kryckor i två veckor. Belasta foten till smärtgränsen, linda benet varje dag, högläge och sjukgymnastik. Ingen bilkörning den första veckan.
Jag känner mig så jätteglad. Steg 1 avklarat och nu står jag redo att ta tag i steg 2.
Jag förstår och förstod av läkaren att det är en lååång bit kvar innan jag är återställd. Därför förstår jag att det kommer att ta lång tid innan jag ger mig ut på en första löparrunda.
Jag har lovat mig själv att skynda långsamt. Men min målbild och dit jag vill nå (snarast) är att klä på mig löparkläderna (igen) och ge mig ut i spåret för att promenera. Vill röra på mig.....vill känna mig som en motionär igen.
Dock måste jag lära mig att röra foten, få tillbaka rörligheten och att lära mig gå igen. Skynda långsamt var det...
Älskade målbild som jag längtar efter dig.
Fick tulpaner av familjen Westberg som var på besök igår. Älskar tulpaner!
Dagens reflektion är att känslan av att äntligen få påbörja rehabilitering efter fraktur är så efterlängtad.
Fick
Hej alla,
Min helg blev en bra sådan. En sådan-där- helg där jag liksom fick till det.
Fick, ärenden utförda, Fick handlat, Fick både tanka energi och äta (bland annat) hummer på tjejmiddag hos http://systermarie.blogspot.se/ Fick njuta av lite egentid hemmavid och så Fick jag fika-gäster och så lite hockey förstås. Helt klart en bra helg!
Helgens hockeykille
Helgens tjejmiddag gav sådan energi. Jag har känt mig som en ny kvinna idag. Marie, nästa tjejmiddag blir hemma hos mig, kring detta bord :-)
Tulpanerna mina gör mig glad.
Dagens reflektion är att det är bra härligt när jag känner att jag fått ut det mesta av en helg utan att jag vare sig behövt stressa eller behövt slå knut på mig själv. Gillart!
Må så gott
Två män och två frågor
God kväll alla rara,
det mesta i mitt liv just nu kretsar kring min eländiga fot. Handlar om smärta, om att inte kunna göra saker som jag brukar göra, saker som jag brukar ta för givet. Handlar om det jobbiga att inte veta exakt när jag få börja gå igen, när jag får börja bygga upp min fot för att lära mig gå igen. Handlar om svårigheten att ta sig fram på snöiga och halkiga gator, det handlar om att gå till posten för att hämta ut ett paket men inte kunna göra det eftersom paketet var för stort och jag kan inte bära......och det handlar om vara osynlig på fullsatta tåg- och bussar. m.m.
Ni har hört det förut men jag måste fortsatta på samma tema.....
Tåg: Idag på det fullsatta tåget fick jag lov till att stå. Det stod en man bredvid mig. Han tittade på mig och frågade
- Vill du sitta? Jag kan be någon ge dig en plats.
Buss: Idag på bussen så hann jag inte slå mig ned innan busschauffören körde iväg. Jag fick enorma problem med att ta mig till handikapplatsen och fick där svårigheter med att fälla ned stolsitsen. Det stod en man i bussen, bredvid handikapplatsen.Han tittade på mig och frågade
-Ska jag hjälpa dig?
Eftersom jag nu sedan jag blev med ett handikapp har väldigt dåliga erfarenheter av att åka buss och tåg. Erfarenhet av att inte bli sedd, knappt existera så blev jag så glad över dessa två frågor som jag fick ställda till mig idag. Löjligt glad över att åtminstone någon såg mig och erbjöd mig sin hjälp.
Dagens reflektion handlar om att jag förstår att jag av er läsare kan uppfattas som tjatig när det gäller min eländiga situation. Men jag tror förstår ni att det är mitt sätt att bearbeta detta trista och tråkiga.
Må så gott
Överlevnadsstrategi
Gokväll på er kära läsare,
När jag bodde i ett stort trevåningsradhus så var det jag som hade städtjänsten. När jag flyttade till en mindre bostadsrätt så blev det en baggis att städa, liten yta går fort :-) Tills dess jag skaffade mig en fraktur i fotleden vill säga......
Jag får hjälp av mina söner att dammsuga, tack och lov. Men nu känner jag att det finns ett stort behov av en rejäl storstädning. Vill undvika att hemmet gror igen. Står helt enkelt inte ut.....och det dröjer innan jag röjer runt som jag brukar.
Idag kontaktade jag därför en städfirma. Rut gör ju att det inte blir tokdyrt tänker jag och nu behöver jag städhjälp. Men då var det kruxet med att hitta dag och tid som passar både städerskan och mig. Fortsättning följer.....
Om någon av er läsare har erfarenhet av städhjälp så har jag en fråga. Jag undrar hur jag ska göra med hanteringen av nyckeln? Får städerskan en egen nyckel eller ser ni till att ngn är hemma när städerskan kommer?
Jag tänker nämligen slå till på stort. Hon skall få komma regelbundet så länge jag har svårt att städa själv. En överlevnadsstrategi, för att jag är värd det. Orkar inte slösa energi på att lida av att hemmet inte är så rent som jag vill ha det.
Dagens reflektion handlar om snön som jag vanligtvis inte har något emot. Tycker om vit härlig snö. Det blir ljusare, barnen kan leka vinterlekar och vi har vinter på riktigt. MEN, attans så svårt och jobbigt det är att gå med kryckor på oplogade trottoarer.
Må så gott
- Bara att acceptera
Hej på dig du rara som kikar in här, trots att det är lite väl gnälligt just nu......
Jag erkänner och står för att jag sedan en tid tillbaka är gnällig. Jag gnäller men känner också att jag bara måste få gnälla lite. Det måste vara ok. Frustrationen min måste få komma ut......
Varje sekund och minut kämpar jag med min eländiga fot och de där förbannade kryckorna. Allt jag gör kräver så mycket kraft av mig och jag kämpar på så gott jag bara kan.
Efter jobbet igår kväll tog jag tåget in till Stockholm för att äta en bit mat med två fantastiska kvinnor (nätverk). Jag vill ju inte sluta att leva.
Väl framme på T-centralen tänkte jag tanken att jag borde ha åkt hem istället. Det var ett myller av folk .Det gick knappt att ta sig fram. Och det var då jag såg honom. Det var som ett ordentligt uppvaknande. Mitt i bland alla dessa stressade resenärer kom en blind man. Han tog sig framåt med hjälp av sin vita ledstav/pinne (vet inte benämningen). Vilken man!
Dagens reflektion gjorde jag när en kollega till mig (som förstår att jag lider av att vara orörlig och av att vara i behov av hjälp) hjälpte mig att öppna en dörr. Han sade tyst till mig - det är bara att acceptera.
Och så rätt han har. Det är bara att acceptera. Finns ju inget annat alternativ. Kanske har jag ännu inte accepterat. Kanske är det dags att göra det nu. Det har trots allt gått en tid sedan den 25 december.
Må så gott
Mersmak
Hallå där alla,
då har helgen snart passerat revy, hur fort gick inte det :-)
Lördag och hockeyträning inomhus.
Såg en Isjakt för första gången i mitt liv. Snacka om att de med sin isjakt fångade dagen.
En vacker kväll,
Söndag och hockeyträning utomhus. Melker provade på att vara målvakt och fick nog mersmak är jag rädd.
Dagens reflektion är att jag som handikappad hämmas i min lust att fotografera. Igår var jag på kalas. Min brorsdotter fyllde 18 år och det fanns så mycket fint att fota men orörlig som jag är lät jag bli. Trist!
Falukorv
Hej fredag,
Har du någon gång bjudit på falukorv när du haft middagsgäst på besök?
Det har jag :-)
Igår gapade kylen tom (förstås idag också) och jag väntade en middagsgäst.
Med ett handikapp som mitt så blir det en hel del problem kring det mesta har jag märkt. Att handla är exempelvis ett stort bekymmer. Med kryckor i vardera hand och en aircast på ena foten så går det varken att bära korg eller att dra vagn. Inte heller kan jag bära hem påsarna.
Så jag bestämde mig helt enkelt för att leka "Här är ditt kylskåp" och det var jag som var kocken Boris Möller. Kanske minns ni det programmet, kanske inte :-)
Jag använde mig helt enkelt av det som fanns att tillgå här hemma. Marita bjöds således på ugnstekt falukorv och potatismos samt sallad.
Och jag ska erkänna att jag tänkte tanken - Kan jag verkligen bjuda på falukorv och det visade sig att det gick så bra så. Tur för mig :-)
Vad middagen ska bestå av ikväll, det blir en överaskning :-)
Gårdagens reflektion är att jag som normalt svär en hel del, svär ännu mer.... Fan har blivit favoritordet och här hemma hörs en mening oftare än andra -Fan, vad jag hatar de här kryckorna!
Må så gott
