Två bilder. Den ena blev lyckad och den andra spöklik.

 

 

 

Hej tisdag och alla ni som kikar in här hos mig,

 

I lördags tog jag en promenad. En promenad för att röra på mig, för att njuta av miljön och för att handla julklappar. Jag gillar att promenera och jag tycker mycket om att handla julklappar.

 

 

 

God kväll,

 

Jag har lånat ännu en bok från biblioteket som jag nu har läst ut.

 

Dagens inlägg bjuder således på ännu ett boktips.

 

Annika Estassy har jag läst en bok av tidigare. Tipsade er om den för lite sedan "en croissant till frukost"

 

Boken jag nu läst har jag läst i fel ordning (men det gjorde ingenting) Solviken är den första av Annikas böcker och det visade sig att de på sitt sätt hörde samman.

 

 

 

Hallå där,

 

En före detta arbetskamrat till mig hade för vana att anteckna vädret i en kalender. På så sätt kunde hon gå tillbaka och jämföra år från år. Ett bra sätt att minnas tänker jag nu när jag sitter och funderar över när havet blev till is förra året. Jag minns inte, kan jag meddela.

 

 

 

 

Hej,

 

Vi har passerat mitten av november och vi har fortfarande höst.

 

 

 

Hej alla rara,

 

Helgen kom och Helgen gick.

 

Helgen har jag tillbringat tillsammans med de mina. Den har innefattat kvalitetstid med mina tre barn och deras (två av dem) respektive. Vi har ätit och druckit gott. Vi har skrattat och gnällt på domslut. Vi har agerat hejarklack men framför allt har vi varit tillsammans.

 

 

 

 

 

Hej på er alla,

 

I söndags när jag vaknade kikade jag ut genom fönstret för att se om morgonen var vacker. Och den var vacker.... Bilderna får tala för sig själv.

 

Hallå där,

 

Jag har läst ut ännu en bok......

 

 

Ison Glasgow berättar i denna bok om sin uppväxt och vad det är som har format honom till den han är idag. Detta är en stark bok. En bok som väcker många känslor. Jag tänker att den är bra för våra tonåringar att läsa. Den har något viktigt att förmedla. Pojken i bild växte upp utan att ha en bostad. Han sov i trappuppgångar, på parkbänkar hemma hos bekanta och hos främmande människor. Mat var inget att ta för givet, det som blev det blev.

 

Ison gick i skolan och ingen visste om att han var rotlös och att hans tillvaro var en mycket otrygg sådan. I matsalen åt han sig mer än mätt eftersom han inte visste när han skulle få mat nästa gång. Det var en överenskommelse han hade med sin mor. En mor som försörjde sig själv och sin son genom att dansa på Drottninggatan.

 

Dagens reflektion handlar om att vi har många människor i vår egentliga närhet. Grannar, barnens lekkamrater och många fler och om dem vet vi egentligen inte mycket. Det som mörkas är dolt och vi vet oftast inte alls hur det är ställt.

 

Som sagt, boken väcker en hel del inom en.

 

Må så gott

 

 

 

 

Hej,

 

här kommer ett sista inlägg från tjejresan till Madrid. Har du inte besök Madrid så kan jag berätta att det är en fin stad, en ren sådan med en fantastisk arkitektur och med PULS. Jag vill väldigt gärna tillbaka. Blev liksom inte klar med den staden.

 

 

Tänk så mörkt det är nuförtiden och detta redan tidig kväll. Lite deppigt tycker jag. Jag tänder ljus och gör mitt bästa för att gilla läget MEN mörkret gör mig trött (och faktiskt lite deppig).

 

I Madrid var det härligt sommarväder minsann och det var himla trevligt!.

 

 

Jag har mer att berätta om den resa till Madrid jag gjorde för lite sedan. Det kommer ...men idag väljer jag att sticka emellan med ett boktips.