Den 17 maj är sorgens dag för mig. Min älskade mormor föddes den 23 november 1924 och avled den 17 maj 2006. Mormor betydde allt för mig. Vi hade ett speciellt band mellan oss, detta från det att jag var liten. Vi höll ihop genom alla år hon och jag. Det finaste hon sagt till mig var att jag var som en dotter för henne. Jag saknar henne fruktansvärt mycket. Bara jag tänker på henne så fylls mina ögon med tårar. Svårt att skriva med ögon fyllda med tårar märker jag.

I ett tidigare inlägg har jag berättat om att min mormor hade en kärleksört på morfars grav. På så sätt visste hon att det alltid var fint vid graven. Den kärleksörten planterades inte åter efter jordfästningen. Två gånger har jag planterat kärleksört vid graven. Båda gångerna har den tagits bort. Jag tror att det beror på att min mamma beställt gravskötsel genom kyrkan. Tror inte att de tillåter att någon annan än dem planterar något vid graven. För mig är det VIKTIGT att hon får en Kärleksört vid sin och morfars grav varför jag nu gjort ett nytt försök. Jag som stod henne närmast av ALLA måste väl kunna få min vilja igenom i denna fråga!



Jag och Melker åkte till graven efter att vi varit hos Sirpa och Anders på deras land igår. Av dem fick vi bland många andra plantor,  en Kärleksört att plantera vid graven. Blev så ledsen när jag såg hur det såg ut vid graven. Stenen står snett och Ljungen som någongång planterats borde ha tagits bort för länge sedan. Den hade gjort sitt. Jag vill självklart att det alltid ska vara fint hos morfar & mormor.



Nu finns där en kärleksört igen. Måtte den nu få vara kvar. En Kärleksört vid graven är vad mormor hade velat ha.
Om den nu får vara kvar kommer den genom åren att växa så fint. Med vetskap om detta skulle jag känna en enda stor lättnad för då vet jag att graven är fin och jag slipper därmed bekymra mig. Jag kommer självklart sköta om Kärleksörten.

Älskade mormor du fattas mig något alldeles enormt.