Ledsen
Vi valde att ta ett kvällsdopp. Inte jag men mina söner. Jag höll dem sällskap, på land :-)
På vägen hem från badet berättade jag för Lillfisen att det nu flyttat in någon i Max hus. Max är hans allra bästa kompis på gården hemma vid radhuset.
Då bröt han fullständigt ihop min lille son. Han grät och grät. Han var otröstlig. Han grät i flera timmar. Han saknar sin kompis. Melker som visste att Max och hans familj skulle flytta, var inställd på att så skulle ske först efter sommaren, inte nu.
Ikväll har vi skrivit ett brev till Max. Melker frågar Max om han vill komma ut till landet och sova över hos honom i några dagar. Leka i kojan och busa lite. Efter att vi skrivit brevet lättade sorgen, då kändes det lite bättre.
Kvällens båtbild.
När jag åkte från jobbet i eftermiddags var det grå himmel och duggregn. När jag kom ut till Trosa var det strålande solsken. Väldigt trevligt :-)
Natti Natti
Vilken fin mamma du är som tog tag i sorgen direkt. Hoppas kompisen kan komma och vara hos er på landet. Fina vänner är guld värda. Krama din fina Melker.
Kramis Kristina
Det är så tufft det där, när vänner flyttar. Vad bra att ni skrev ett brev!
Härlig kväll det blev, trots allt. KRam!
Stackars liten! Hoppas att kompisen kommer på besök så kanske det känns bättre.
Tack för alla underbara Trosabilder! Elias, sonen, frågar varje dag nu om vi inte ska åka hem till Sverige, han längtar så mycket. Och det börjar jag med göra och inte blir det bättre av att se på dina bilder... :) Ha en skön dag!
Stackar Lillfisen, hoppas max kommmer och bo i den fina kojan snart. Va jobbigt när vänner måste flytta!
Kramis Anna
Stackars liten, hoppas han kan få sin kompis på besök några dagar!
kram Mia
Har de redan flyttat? Visst var det till Nykvarn? Må solen stanna hos oss!
Ååh, lilla vännen. Vilken tur att han har en klok och förståndig mamma som tar hans känslor på allvar! Fint att ha bästisar, de ska man vara rädd om :-)
Vad härligt det lät med ett kvällsdopp!
Kram, Bella
Stackaren, det är inte lätt med avsked. :-(
Gulligt att skriva ett brev, hoppas kompisen kommer ut till er idyll och badar och leker snart!
Kram kram
Stackars killen! Hoppas nu att Max kan komma och hälsa på er några dagar.
Så sorgligt. Hoppas, hoppas Melkers kompis vill komma till landet hos er och så gulligt att skriva ett brev. Hade jag varit Max mamma hade jag säkert fällt en tår om vi fick ett sånt brev.
KRAM Monica
Ååå så tråkigt. Bra idé dock med brevet. Hoppas han kommer till er så Melker får sin dos.
Ha dé fint!
KRam, Jenny
Det är inte lätt att behöva skiljas från vänner. Hoppas de kan fortsätta träffas trots att de inte bor lika nära längre! Kram kram
Men usch då.. stackars liten :(
Hoppas de kan fortsätta och ses då och då trots Max flytt. Min son och hans bästis har fortsatt träffas efter att vi flyttade.. vi mammor som fått fixa det.
Går det att ordna så kanske det känns lättare.
Kramar till er!
