Idag har vi tillbringat förmiddagen i Hågelbyparken på skolavslutning enligt sedvanlig tradition. Vädret var strålande. Efter skolavslutningen slog vi oss ned i gröngräset och hade lite picknick. Först åt vi lunch och sen åt vi Stefans (Malins Stefan) morotskaka, den var gudomligt god. Han kan han. En avslutningspresent hör också till när man går ut grundskolan.



Niorna får gå upp på Hågelbyscenen för att ta emot sina betyg. Här ser ni sonen min när han håller ett tal efter att han fått sitt betyg. Han tackade sin familj, sina klasskamrater och två av lärarna. Lärare som betytt mest för honom.



Marcus och Selma. Klasskamrater sedan 6 års-ålder. Dessa två har äktenskapstycke. Det tycker både jag och Selmas mamma. Finaste Selma, du får gärna bli min svärdotter :-)



Malin och Marcus. Mina två äldsta barn. Så fina att jag har fällt en lyckotår över dem idag. Faktiskt flera, om jag ska vara ärlig :-)



Älskade lilla Melker. Han fick avsluta förmiddagen på Hågelby med att åka el-bil. Han var nöjd.

Efter vår stund i Hågelbyparken for vi till landet. Jag och Melker skjutsade dit Marcus som ville påbörja sommarlovet på golfbanan. Han har sommarlov och ska nu bo på landet, hela långa sommaren.

Efter att ha fikat med svärmor och hennes ena syster på landet for jag och Melker till dagis. Detta för att säga tack och hejdå och för att hämta hem alla saker samt för att ge fröknarna presenter.

En av fröknarna berättade för mig att de intervjuat alla barnen på Melkers avdelning om hur de trivs på dagis. På frågan om vem som var bästa kompisen på dagis, hade samtliga svarat, att Melker var den bästa kompisen. När samma fröken sa till mig att Melker kommer att bli lika fin som sin storebror. Då var det dags för mig att fälla ännu en lyckotår.

Dagens reflektion är att jag känner mig så lycklig och stolt över mina tre barn. Det har funnits stunder där jag har känt mig otillräcklig. Det har funnits stunder som jag önskat att kunna ge mer. Det har funnits stunder av oro. Det har funnit stunder där jag funderat på alla mina mamma-misstag som jag gjort, funderat på det jag kunde ha gjort annorlunda. Sen finns det stunder av detta slag. Stunder där jag känner sådan enorm lycka och glädje över hur fina de är. Så bra det ha blivit. Jag fäller några lyckotårar och känner mig stolt och så jätteglad!

Må så gott kära läsare