Brytmärken
igår på jobbet fick jag ett samtal från grannen (de som hade inbrott). Han berättade att det i dagsljus syns tydligt att tjuvarna försökt ta sig in i vårat hus. Ordentliga brytmärken längs det ena fönstret.
Snart därefter ringde farbror polisen och meddelade att tjuvarna försökt ta sig in hemma hos oss. Brytmärkerna kring fönstret talade sitt tydliga språk.
Förmodligen hade de valt ut vårat hus först men tyckt att det var för svårt (med de verktyg de hade med sig). Därför blev det (nog) grannen som drabbades.
Ska man skratta eller gråta? jag är glad över att vi klarade oss med några brytmärken och ledsen över att grannen drabbades rejält. Hade de lyckats hemma hos oss hade grannen kanske sluppit detta elände. Jag är glad över att vi klarade oss men jag kan ju inte vara glad över att grannen drabbades......(ja ni hajjar)
När jag kom hem i förrgår nåddes jag av nyheten att vår granne haft inbrott. Jag valde därför att gå hem till honom direkt. Där hemma gick han med en kniv i sin hand då han inte visste om tjuvarna var kvar i huset. Tillsammans genomsökte vi huset. Och tjuvarna de hade flytt sin kos.
När det var dags för mig att gå hem till mig var jag inte lika tuff. Att gå in i ett tomt hus och inte ha vetskap om vi också drabbats, kanske höll de på som bäst. Det kändes inte helt bra att gå in själv.
Jag bad därför, en annan, granne att följa med mig in för en genomgång av huset, omifallatt.
Tack och lov hade vi inte blivit drabbade. Vi kollade bara av insidan av huset. När jag kikade ut kunde jag se fotspår från oss till vår granne. Förstod då att tjuvarna tittat in hemma hos oss.
Det kändes tungt att vara gräsänka denna kväll. Det ska jag erkänna. Som jag hade velat haft min familj hemma. Natten gick och jag sov mycket oroligt.
Om jag då vetat om brytmärkerna, då hade jag nog inte sovit alls.
Igår hämtade jag hem min familj på flygplatsen, så i natt sov jag så mycket bättre.
Dagens reflektion är att man kan känna sig bra ensam när man bor ensamen hemma. Och att det var himla tur att detta inbrott hände dagen innan min familj skulle komma hem och inte när de for på semester.
Veckan som gräsänka tror jag då hade blivit väldigt mycket svårare.
Mina reflektioner om veckan som gräsänka skall ni inom kort få läsa om :-)
Må så gott alla ni som orkat läsa alla denna text (det var skönt att skirva av sig)
Usch skulle precis känna som du :)
En jag känner hade inbrott för sju år sedan och hon Hr inte kommit över de ännu, måste vara superjobbigt o veta att någon rotat bland alla saker o sen inte se på en gång vad som saknas.
Tur familjen är samlad nu.
Kram
Hu vad obehagligt även om jag hoppas och tror att dom inte hade kommit in om dom trodde att någon var hemma, men man vet aldrig. Bastebollträ eller något annat är bra att ha vid sängen, jag har ett samurajsvärd och en rottweiler vid min säng, jag sover rätt bra även ensam. Ha en fin helg nu och hoppas sömnen blir god! kram Vivi
Fröken petnoga påpekar att du varit gräsänka och inte änkling, för du har väl inte genomgått könsbyte?
Huvva, jag är mörkrädd och sover helst inte ensam alls.
Trevlig helg på dig vännen ♥
Usch vad hemskt Lotta!
Jag är glad över både larm och hund de gånger mannen inte sover hemma! Blir så sur över att man ska behöva vara orolig i sitt eget hem!
Kram
Usch, vad hemskt! Både för dig/er och så klart även den stackars grannen.
Hoppas det känns bättre när du inte behöver vara själv hemma. Fast om det kan vara till någon tröst, så tror jag att jag läst någonstans att de flesta inbrott sker dagtid. Eller oj, nu skrämde jag kanske upp dig istället och det var inte meningen ;-).
Vad skönt att ni inte blivit drabbade även om de försökt att ta sig in.... förstår att du ville ha sällskap !
Kramar
Hua vad hemskt. Att folk bara vågar! Bra att du tog med en granne in till dig för att kolla huset. Mycket klokt!
Men å, läskigt!
Jag har reagerat på ljud och hade behov att söka igenom varje vrå efter inbrottet.
Brytmärken, fy. Vilken tur att du inte är ensam hemma längre!
Nu får ni ha en skön kväll tillsammans.
Kramar!
