Sysslingar

Hej alla,

 

Det blev en dag på stranden för mig och Melker idag. En dag på stranden tillsammans med yngsta sonens tre sysslingar och deras föräldrar. Det blev ännu en fin sommardag

 

 

Sysslingar som haft en toppenbra dag tillsammans. Många hopp blev det :-)

 

 

 

Jag har ju ingen liten längre. Behöver således inte ha med mig spade och hink. Och jag kan sitta lugnt i min solstol och läsa, prata hela meningar och dricka varmt kaffe. Melkers yngsta syssling är två år. Det är så rart  med småttingar men ack så skönt det är att ha stora barn. Var sak har sin tid.

 

 

Svalkande dryck till barnen.....

 

 

Min klädsel för dagen. Livet på landet gör det möjligt :-)

 

 

Dagens båtbild.

 

Dagens reflektion är att det ibland är nyttigt att röra sig utanför sin egen komfortgräns. Jag gillar inte att ligga på en strand med en hop andra människor och än mindre tycker jag om att göra det endast iklädd bikini. Har så svårt för detta, varför vet jag inte.

Idag när jag fick ett sms från Karin, mamma till yngsta sonens sysslingar. Av messet framgick att de skulle tillbringa dagen på stranden, som ligger på gångavstånd för oss. Det vore roligt om vi kom förbi stod det.  En dag på stranden...och jag som hellre stannar kvar på tomten....Jag valde att svara, självklart, vi kommer dit. Och det ångrar jag inte. Vilken fin dag vi fick tillsammans.

 

Må så gott

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tänkte just på det idag. Att många gånger blir de bästa stunderna när jag lämnar min komfortgräns. När jag sa säger ja, fast jag först tänkte mig något annat.

Vilken fin dag ni fick!

xoxo

Godmorgon Smurfan!

Våra dagar ser lika härliga ut med bad o sol! Men nu har jag hur regnet smattrar på markisen! Mysigt!!

Ha en finfin dag! Kram Anna

Hej !
Ser nu en sak som skiljer oss åt, stranden ! Jag älskar att sitta på stranden & se på folk & prata lite med dem man se ofta på vår lilla strand, som Inte ligger nära hemmet, för den vi har här i närheten kan man ge sig på att granne eller fd klasskompis är så jo när jag skriver nu märker jag jag är nog lite som du ändå när jag tänker efter.... :) kram Lollo