Happy Friday på er alla!

 

I morse var jag hos sjukgymnasten. Han hade inte glömt vad han lovat, inte glömt vad jag vill.

 

Jag fick, efter gång på löpband i rask takt, springa. Han stod bakom för att se på. 400 meter sprang jag. 400 meter är mer än vad jag sprungit sedan jag blev med fraktur i december månad, 25 december för att vara exakt.

 

Jag vet nu att:

 

-Jag går fort när jag går raskt, väldigt fort.

-Jag har ett fint löpsteg.

-Jag fick inte ont av att springa.

OCH

- Jag har varit duktig ( så sade han och jag höll med)

 

Och han ska skriva ett löpschema till mig. Ett snålt sådant, men jag ska få börja springa. Nästa gång får jag detta schema i min hand.

 

-Var tredje dag får jag springa.

-Jag ska gå en km i rask takt  för att därefter springa 300 meter osv..... 

 

Mer än så vet jag inte. Men det räcker gott. Jag är glad!

 

Dagens reflektion är att jag har varit duktig. Jag har kämpat hårt för att bli hel igen efter frakturen. Jag har haft som mål att springa igen och jag är nu en bit på väg. Jag är så glad och faktiskt stolt över mig själv.

 

Gissa om jag har lust att köpa nya löparskor och träningskläder till mig :-)

 

Må så gott